Arbetslösheten väntas öka till nästa val – ”saknas något i dagens arsenal”

Ett av regeringens stora mål är att återupprätta arbetslinjen. Några av regeringens utgångspunkter är att det inte ska löna sig bättre att gå på bidrag än att jobba. Kraven ska öka på de arbetslösa att söka de jobb som finns.

I Tidöavtalet lovar regeringen och Sverigedemokraterna bland annat en bidragsreform och lägre skatt på låga inkomster.

Men trots ambitionerna har regeringen tvingats se att arbetslösheten i stället har ökat under mandatperioden. Och det ser inte ut som att det blir en snar vändning. Enligt finansdepartementets egna prognoser kommer arbetslösheten att vara högre vid nästa val än när regeringen tillträdde.

Konjunkturläget är ett skäl, enligt Anders Forslund på forskningsinstitutet IFAU.

– Enligt prognoserna dröjer det längre än väntat innan det vänder uppåt, säger han.

I tidigare prognoser hoppades regeringen att vändningen redan skulle ha kommit och att tiden fram till nästa val skulle präglas av framtidstro och stigande välstånd. Men så ser det alltså inte ut att bli.

Regeringen räknar själva med att arbetslösheten kommer att ligga på 8,1 procent under 2026. Det kan jämföras med året då Tidöregeringen tillträdde, då arbetslösheten låg på 7,5 procent.

Arbetslösheten i Sverige är i dag en av EU:s högsta.

Ett stort problem är att de allra flesta arbetslösa saknar de kvalifikationer som krävs på den moderna arbetsmarknaden. Så många som tre fjärdedelar av de arbetslösa har så kallad svag konkurrensförmåga och har därför svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Det handlar om utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta, personer utan gymnasieexamen och personer över 55 år.

– Nästan alla arbetsgivare vill ha individer med gymnasieutbildning. Av den totala gruppen inskrivna arbetslösa så saknar en tredjedel gymnasieutbildning och 17 000 saknar utbildning helt och hållet. För dem är det en väldigt lång väg till arbetsmarknaden, säger Eva Samakovlis, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Frågan är om regeringens idé om skärpta krav på de arbetslösa får någon effekt på dem som har det allra svårast att få jobb. Mycket talar emot.

– Det finns en grupp där det är väldigt svårt. Om vi pratar om dem som helt saknar utbildning så blir vägen lång, säger Eva Samakovlis och tillägger att det kan ta upp till 15 år för en del utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden.

Även Anders Forsberg på IFAU menar att det finns människor som förmodligen aldrig kommer att kunna få ett jobb.

– Ja, så är det förmodligen, säger han och pekar på att det en gång i tiden fanns det som kallades för Fas 3. Där var tanken att de som fått väldigt mycket hjälp och ändå inte fått jobb, och där alternativet var förtidspension, skulle sysselsättas på något annat sätt.

– Utformningen var nog inte helt lyckad men tanken var inte helt fel. Där saknas något i dagens arsenal, säger Anders Forslund.

Ungefär 80 000 personer har varit arbetslösa i mer än två år och Arbetsförmedlingen räknar med att långtidsarbetslösheten kommer att öka den närmaste tiden. Långtidsarbetslösheten var som högst under pandemiåren men började sedan sjunka. Sedan sommaren 2023 har kurvorna dock vänt uppåt igen.

Enligt Arbetsförmedlingen har det blivit tydligt att vissa grupper av arbetssökande har svårare att konkurrera om jobben och den konkurrensen kommer att bli ännu tydligare när konjunkturen vänder.

– Det är en svår grupp som är hos oss nu och det är en grupp med många utmaningar. För att kunna hjälpa arbetslösa med svag konkurrensförmåga att närma sig arbetsmarknaden krävs förstärkt stöd och mer arbetsnära insatser, säger Eva Samakovlis.

Hon påpekar att skärpta krav riskerar att bli verkningslöst om glappet är för stort mellan vad arbetsgivarna vill ha och vad de arbetssökande kan.

– Jag ser att det är en stor skillnad mellan vad arbetsgivarna önskar för erfarenheter och utbildning och vad många av de arbetssökande besitter. Det är anledningen till att det är svårt att rekrytera. Det här är inget problem som Arbetsförmedlingen kan lösa själva, även arbetsgivarna behöver ta sitt ansvar och fundera mer på att bredda sin rekrytering.

Det är ett återkommande bekymmer på den svenska arbetsmarknaden att det finns många lediga jobb men inte tillräckligt många sökande med rätt kompetens. Olika försök att förbättra matchningen har blivit en följetong som flera regeringar har haft svårt att fylla med innehåll.

Anders Forslund på IFAU tycker att regeringen bör öka insatserna för de som är långtidsarbetslösa. Det finns en arsenal av verktyg för det.

– Subventionerade tjänster är bra, det är väl dokumenterat i forskningen. Det som också fungerar är arbetsmarknadsutbildningar. Där har regeringar av olika politisk färg misslyckats med att få Arbetsförmedlingen att producera fler utbildningsplatser, säger han och tillägger:

– Vi vet också från forskningen att god tillgång på arbetsförmedlare är en framgångsfaktor. Mycket tyder på att de långtidsarbetslösa inte har tillräcklig tillgång på handläggare. Där finns en förbättringspotential.

Läs mer:

Psykologens bästa råd till den som blivit arbetslös

Carl Johan von Seth: Lågkonjunkturen blev värre än väntat