Sverigedemokraternas affischnamn Richard Jomshof säger i Kvartals fredagsintervju att han tillfälligt lämnar sitt ordförandeskap i riksdagens justitieutskott. Detta för att han kommer att delges misstanke om hets mot folkgrupp i två X-inlägg, vilket han menar egentligen faller inom ramen för yttrandefriheten och rätten att kritisera islamism.
– Det är många komplicerande faktorer som ingår i bedömningen av om en spridning anses utgöra hets mot folkgrupp. Rättspraxis är relativt spretig på området, men här har åklagare gjort bedömningen att bilderna ger uttryck för missaktning av en folkgrupp och därför kvalificerar som hets mot folkgrupp, säger advokaten Ängla Pändel som driver organisationen Institutet för juridik och internet.
En av de delade bilderna föreställer en migrant som först välkomnas av en europé som säger ”mänskligheten först” och i nästa ruta blir innebränd av migranten som säger ”islam först”. Den andra bilden föreställer en man i sjönöd med en säck ”pakistanska migranter” som räddas av en engelsman i en båt, men i ruta två knockas engelsmannen ut ur båten med en paddel som det står ”våldtäkt jihad” på.
– Hets mot folkgrupp är ett spridningsbrott, vilket innebär att det för straffansvar inte krävs att man står för själva ursprunget utan det räcker att återpublicerar och på så sätt sprida vidare. Det samma gäller för exempelvis förtal, säger Ängla Pändel.
Det brukar sägas att yttrandefriheten ofta trumfar eventuella brott?
– Exakt, i grunden är det en balansgång mellan yttrandefriheten och det skyddsintresset i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. I det här brottet finns heller inga målsägande, utan är ett brott mot allmän ordning, vilket kan vara ett skäl bakom att dessa mål prövas mer sällan, säger Ängla Pändel.
Från att ha varit ett försumbart anmält brott blev det allt vanligare med anmälningar om hets mot folkgrupp under 1990-talet och snittet för den senaste tioårsperioden är cirka 1 400 anmälningar per år, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Förra året lagfördes dock bara 41 personer varav två till fängelse, en storleksordning som liknar tidigare år.
– I varje fall måste man visa att det inte bara är stötande utan att spridningen uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp. Det är inte ovanligt att denna typ av bilder även innehåller politiska motiv eller utgör satir vilket ofta vägs in i bedömningen av om handlingen utgör hets mot folkgrupp. I andra fall kan handlingen riktas mot enskilda personer, i vilka fall det krävs att personen tillhör en skyddad grupp och utpekandet avser den enskilde just för att den tillhör gruppen, säger Ängla Pändel.
Personer som misstänks för brott av det aktuella slaget försvarar sig ofta med att det rör sig om grundlagsskyddad satir, så också nu Richard Jomshof. Pändel medger att det finns utrymme för det, men när man blandar politisk satir med exempelvis migration kan det uppstå svåra gränsdragningar och hetsande mot skyddade folkgrupper aldrig är tillåtet.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke säger till TT att han anser att de gränserna är passerade i Jomshof, närmare bestämt i den första delade bilden.
– När det blir så generaliserande, att här kommer en barnfamilj med muslimer som tar emot gästfriheten och sedan väljer att sätta eld på Europa, så tycker jag att det uttrycker den missaktning som per definition faller under hets mot folkgrupp, säger Funcke.
– Det är klart att gränserna för politisk satir ska vara långtgående. Politisk satir mot personer som bedriver terror är helt adekvat, men det är inte en fredad zon att bedriva missaktning mot hela folkgrupper.
Läs mer:
Richard Jomshof (SD): ”Jag misstänks för hets mot folkgrupp”
