Årets genombrott: En spruta som skyddar mot hiv
Trots alla de framsteg som gjorts smittas fortfarande över en miljon människor av hiv samtidigt som hundratusentals dör av aids-relaterade sjukdomar varje år. Viruset är alltså långt ifrån besegrat.
Men tidigare i år presenterades två studier som ses som ”game changer”. Åtminstone av tidskriften Science som utsett studierna till det största vetenskapliga genombrottet 2024.
I juli visade en grupp internationella forskare att en enda spruta av substansen lenakapavir var sjätte månad är allt som behövs för att du inte ska smittas av hiv. I den aktuella studien, som presenterades i The New England Journal of Medicine, lät forskarna drygt 2 000 unga tillika hiv-negativa kvinnor i Uganda och Sydafrika få en injektion lenakapavir var sjätte månad. Deltagarna jämfördes sedan med 3 200 kvinnor som istället fick två andra förebyggande behandlingar mot samma virus. I de senare grupperna smittades 1,5 respektive 1,8 procent av hiv. Bland dem som fick lenakapavir, däremot, smittades inte en enda kvinna.
Tre månader senare publicerades ytterligare en studie med fler än 2 000 personer från flera kontinenter med olika kön och könstillhörigheter. Alla deltagare hade sex med män, men endast två eller motsvarande 0,01 procent av dem som hade fått lenakapavir smittades av hiv. I de andra grupperna smittades betydligt fler.
Enligt de forskare som tidskriften Science talat med kan studierna ses som milstolpar som låter oss ana att en värld utan hiv är möjlig. Nu handlar det ”bara” om att göra lenakapavir tillgänglig för så många som möjligt. Enligt tidskriften är det dock inte den enda orsaken till att lenakapavir är ett så stort framsteg. Substansen förhindrar nämligen hiv genom att blockera de proteiner som bildar den kapsel där virusets arvsmassa gömmer sig. Många andra virus har en liknande kapsel, vilket öppnar upp för möjligheten att använda samma princip även för andra smittor. Med lite tur, resonerar tidskriften, är detta bara början.
James Webb-teleskopet kartlägger universums barndom
Teleskopet utsågs till årets största vetenskapliga genombrott för två år sedan, nu är det tillbaka på listan tack vare en mängd nya observationer från universums första miljard år.
Redan från start kom förvånande resultat från JWST. Det tidiga universum hade mycket fler och mer ljusstarka galaxer än väntat. I år har flera studier publicerats med spännande observationer, och forskare försöker nu förstå om massiva svarta hål, jättestjärnor och supernovor kan ha bidragit till att forma det tidiga universum.
Ny typ av magnet kan ge snabbare datorer
Länge kände vi bara till två typer av permanent magnetiska material. Vanliga magneter (ferromagnetism) och material som krom som har en intern magnetism (antiferromagnetism).
För några år sedan lade forskare fram en teori om en tredje typ, altermagnetism, som är ett slags mellanting. I år har flera forskargrupper lyckats identifiera ett antal material som altermagnetiska, bland annat via experiment på Max IV-laboratoriet i Lund.
De här materialen tros kunna användas för att datorminnen som är tusentals gånger snabbare än dagens.
Space X fångar jätteraketen med ”ätpinnar”
Den 13 oktober lyckades Elon Musks rymdbolag med en imponerande manöver. När Starship genomförde sin femte testflygning lyckades Space X fånga den 70 meter höga boosterraketen.
Sju minuter efter start återvände raketen till avfyrningsrampen där den fångades upp av ett par jättelika robotarmar (som Elon Musk glatt kallade för ”ätpinnar”).
Genom att återanvända raketdelar går det att radikalt sänka kostnaden för att nå rymden och bana väg för fler framtida expeditioner, experiment och satelliter.
Cellterapi väcker hopp om bot av SLE och ms
Vid autoimmuna sjukdomar som SLE och multipel skleros (ms) slår kroppens immunsystem slint och attackerar sina egna vävnader. De vanligaste behandlingarna i dag lindrar bara symtomen. Intresset är därför stort för behandling med Car-T-celler som ursprungligen utvecklades för cancerpatienter. Den innebär att patientens egna T-celler, en typ av immunceller, tas ut och förändras genetiskt för att bättre känna igen och angripa B-celler när de återförs till kroppen.
Bäst resultat hittills ses vid SLE, där en studie visar att samtliga åtta patienter fortfarande var symtomfria två år efter behandlingen.
Gammalt dna avslöjar historiska släktband
Under året har en rad vetenskapliga studier publicerats där klassisk arkeologi kombineras med avancerade analyser av arvsmassan. På så sätt kan forskarna få helt nya insikter om släktskap och familjeförhållanden i det förgångna. Ju fler skelett vars arvsmassa kartläggs, desto noggrannare kan forskarna ringa in de olika släktskapen. Exempelvis publicerades en studie i juni som kunde visa att de keltiska hövdingar som levde i södra Tyskland för 2 500 år sedan antagligen ärvde sin makt från sina mammor.
Mantelvågor skulpterar kontinenterna
Ny forskning utmanar tidigare uppfattningar om jordplattornas rörelse. En studie i Nature visar att kontinentalsprickning skapar mantelvågor som påverkar hela kontinenter.
Dessa vågor uppstår i jordens mantel, området mellan jordskorpan och jordens kärna, och kan förklara platåer som Brasiliens högland och Indiens Västra Ghats.
De kan också orsaka jordbävningar, erosion och utdöenden i haven, vilket tyder på ett mer dynamiskt samspel mellan kontinenterna och manteln än man tidigare har förutsatt.
Genetiskt vapen mot skalbagge
Celler kan försvara sig med så kallad RNA-interferens. Det slår ut angriparens förmåga att tillverka ett visst protein, en upptäckt som belönades med Nobelpriset i medicin 2006 och som är släkt med 2024 års medicinpris: mikro-RNA. Den amerikanska miljömyndigheten EPA har godkänt att tekniken nu används mot coloradoskalbaggen, som har utvecklat resistens mot befintliga insektsgifter. Medlet ska slå mot en gen som anses vara unik för skalbaggen. Om det stämmer får framtiden utvisa.
Superkraft hos liten alg
För många växter är näringsämnet kväve en bristvara. Ändå består luft till största delen av kväve, men i en form som varken djur eller växter kan tillgodogöra sig. Det kan däremot vissa bakterier. På så vis blir det tillgängligt för växter och i förlängningen för oss djur. Nu har dock forskare upptäckt en växt som på egen hand kan fixera kväve från luften, en marin alg. Det är resultatet av en tidigare samverkan med en bakterie, som till slut blivit en del av algen. Om egenskapen kan föras över till nyttoväxter blir det ett inbyggt gödningsmedel.
Längre gren på vårt tidiga släktträd
Ett stort steg i livets utveckling togs när enstaka celler började slå sig ihop till flercelliga organismer. Under året har flera fossilfynd av sammanhängande algceller rapporterats från Kina, som är cirka 1,6 miljarder år gamla. De stärker bilden av att celler med cellkärna – alltså tidiga släktingar till oss djur, svampar och växter – lyckades ta detta steg ett antal miljoner år tidigare än forskarna länge trott. För organismer som saknar cellkärna gick det snabbare. Cyanobakterier bildade komplexa strukturer redan för cirka 3 miljarder år sedan.
Fyra bakslag under 2024
Coronapandemin gjorde oss inte klokare
Mängder av nationella haveritutredningar och en specialrapport från FN:s världshälsoorganisation WHO skulle förhindra de många misstag som gjordes under coronapandemin från att upprepas. Trots detta var rapporteringen långsam och bristfällig när ett antal fall av fågelinfluensan H5N1 spreds från boskap till människor i USA under året. Och i samband med utbrotten av mpox i delar av Afrika fanns ingen vaccinberedskap.
Krig slår mot forskningen
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas har fått många och svåra konsekvenser för forskningen. Bland annat har flera universitetsanläggninar förstörts i Gaza och Ukraina, och krigens kostnader har tvingat både Israel och Ryssland till kraftiga minskningar i budgeten för högre utbildning.
Stopp för läkemedel från psykedeliska droger
Efter årtionden av forskning såg det ut som att ett läkemedel baserat på den psykoaktiva substansen i partydrogen ecstasy (MDMA) skulle få lanseras på den amerikanska marknaden, för behandling av exempelvis posttraumatiskt stressyndrom. Men i juni drog landets läkemedelsmyndighet FDA i bromsen och krävde fler patientstudier.
Tröga förhandlingar på FN:s stora miljömöten
Under året samlades världens länder för att i FN:s regi diskutera fyra av mänsklighetens stora ödesfrågor: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald, plastföroreningar och utbredningen av markförstöring. I samtliga fall uppstod dock låsningar som ledde till att flera viktiga frågor fick skjutas upp till framtida möten.
Läs mer:
Johan Nilsson: Årets vetenskapliga genombrott fastnar i halsen
De röda monstergalaxerna som ingen trodde kunde finnas
Ett historiskt ögonblick när SpaceX fångar sin jätteraket
