Den i trakten heliga hummerpremiären närmar sig på Käringön, den lilla tidigare kronholmen sydväst Orust.
Men förväntningarna kring fångsten av havets guld grumlas av en allt bittrare oenighet med Orust kommun om de avgifter på uppemot 350 000 kronor per fastighet som kommunstyrelsen på Orust nu beslutat ska tas ut från årsskiftet.
Öborna har skickat in gamla avtal som kommunen skrivit på om anslutningsavgifterna för vatten och avlopp, men som kommunen i dag alltså bedömer inte gäller.
Men inför avgörandet i fullmäktige har plötsligt en spricka visat sig.
Oppositionsrådet och kommunstyrelsens andre vice ordförande Lars Larsson, Centerpartiet, markerar nu avstånd till övriga genom att avstå från att delta i beslutet.
Lars Larsson säger att han haft samtal med såväl kommunens tjänstepersoner som fastighetsägare på Käringön för att bilda sig en egen uppfattning.
– Jag har suttit med i den politiska ledningen i ett tiotal år och aldrig backat från att vara med i något beslut förut. Men jag uppfattar faktaunderlaget här som så pass motstridigt att högre juridisk ställningstagande antagligen måste till, säger han till DN.
Den ende som redan röstat emot att kräva in full avgift är partiet Folkviljans Mikael Relfsson.
VA-ledningarna till och från Käringön går i havet från Tuvesvik på Orust.
På Käringön har vattnet kommit till husen i ledningar från Orust sedan början av 90-talet och åt andra hållet har avloppet runnit. Det reglerades i avtal mellan staten och kommunen, eftersom staten fram till sekelskiftet ägde ön.
Husägare säger att de kan visa upp kvitton på att de betalat anslutningsavgiften – men då till staten. Förbrukningen har man betalat till kommunen via samfälligheten.
”inbetalningen till staten är inte relevant eftersom kommunen aldrig tagit del av den inbetalningen”, skriver ansvarige förvaltningschefen i kommunen Andreas Sjögren till DN.
Efter beslut av Länsstyrelsen ska Käringön nu formellt anslutas till Orusts va-kollektiv genom att bli ett så kallat verksamhetsområde. Och då, anser kommunen, träder vattenlagen in och ersätter tidigare, civilrättsliga, avtal (se faktaruta nedan).
Ett av de avtal som Käringöborna hänvisar till skrevs under 1999 av Catharina Bråkenhielm (S), i dag kommunstyrelsens ordförande.
Det skrevs med Statens Fastighetsverk och slog fast att kommunen fick överta rätten att ta ut anläggningsavgifter ”för nytillkommande bebyggelse”.
På DN:s fråga om avtalet 1999 är ett exempel på de civilrättsliga avtal som i dag inte är relevanta svarar Catharina Bråkenhielm:
– Jag har bett våra tjänstepersoner titta på det här, jag kan som politiker inte gå in på detaljerna.
Du skrev själv under avtalet 1999.
– Jag minns inte alls det där, det har varit många avtal genom åren.
Bråkenhielm säger också:
– Vi i politiken gör politiska avvägningar, vi går inte in på sånt som va-rörens dimensioner och andra detaljer. Vi får helt enkelt lita på våra välutbildade tjänstepersoner.
Käringöborna är nu i färd med att bilda en förening som ska driva frågan rättsligt med hjälp av advokat.
DN har ställt frågor om rättsläget till två jurister. Docent Tom Madell vid Lunds universitet säger att han tror att Käringöborna kan ha hjälp av ett avgörande i Högsta domstolen från 1994.
Där hade ett bolag ”för all framtid” ett avtal om att befrias från anslutningsavgift för ett antal fastigheter utanför Borås.
– Kommunen ansåg då att det gamla avtalet inte längre skulle vara giltigt och ville säga upp det, men HD ansåg att det skulle fortsätta gälla så länge de ursprungliga markägarna levde. HD så att säga jämkade parterna.
– Det är alltså inte så att ingångna avtal per automatik upphör ha en rättsverkan bara för att ny lagstiftning kommer in. Jag skulle säga att det inte är ovanligt att kommuner agerar så här, men det är inte självklart att de har rätt utan att det krävs en uppgörelse.
Rolf Dotevall, professor emeritus i civilrätt vid Göteborgs universitet, säger att man i Käringöfallet ”ser man konflikten mellan det vi uppfattar som rätt och att få rätt.”
Dotevall säger samtidigt att han utgår från att kommunen har rätt att agera som den gör.
– Men man har lite toppridit juridiken och har uppenbarligen greppat ett halmstrå för att få igenom det här. Det kan tyckas motbjudande, men formellt finns den här möjligheten och kommunen tar den. Det är ett väldigt intrikat spel.
Läs mer: Storbråk om vattnet i skärgårdsidyllen: ”Har kvitto på att jag har betalat”
Fakta.Så motiverar kommunen beslutet
Den motivering till beslutet om att ta ut full anslutningsavgift som en bred majoritet i kommunstyrelsen på Orust ställt sig bakom lyder så här:
”Omständigheten att avtal tidigare har ingåtts gällande bland annat vattenförsörjningen på Käringön och att viss avgift erlagts för anläggningen bör inte ändra bedömningen att det finns skäl att debitera full anläggningsavgift enligt gällande va-taxa när det gäller anslutningen till den allmänna va-anläggningen.
Ingångna avtal träffades på civilrättslig grund, det vill säga utanför ramen för den offentligrättsliga regleringen.”
Kommunen skriver också att
”Det kan således ifrågasättas om de avgifter som till viss del tidigare erlagts är att betrakta som anläggningsavgifter enligt va-lagstiftningens bestämmelser.”
När det kommer till vad husägarna förväntas betala skriver kommunen att ”vi kommer att bedöma varje fastighet i enighet med vattentjänstlagen” och att ”avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.”
Källa: Orust kommun
