Vid 14-tiden i lördags hittades en pojke livlös i det som kallas Sagopoolen på Skara Sommarland. Det var en annan gäst som hittade barnet, som tillkallade en bardvärd som i sin tur påbörjade hjärt- och lungräddning. Pojken fördes till sjukhus men hans liv gick inte att rädda.

Drunkningsolyckan i Skara är den andra med dödlig utgång på mindre än tre veckor på svenska badanläggningar. Den 19 juli hittades en 16-årig brittisk pojke livlös i en bassäng på det kommunala badhuset Nolhaga parkbad i Allingsås. En vecka senare meddelade Sahlgrenska sjukhuset att pojken avlidit.

Även i juni inträffade en drunkningsolycka på Centralbadet i Norrköping, men där överlevde personen.

Om anläggningarna på något sätt brustit i säkerhetsarbetet vid drunkningsolyckorna är i nuläget oklart och något som kommer att utredas.

Ansvaret för säkerheten på badanläggningar är delat mellan fastighetsägaren, den som driver verksamheten och slutligen ansvarar gästen för att följa de säkerhetsföreskrifter som finns, enligt Konsumentverkets vägledning för badanläggningar.

Den som driver en badanläggning är skyldig att genomföra en riskanalys, som beskriver vilka risker som finns och vad som görs för att hantera riskerna. Till skillnad från exempelvis anläggningarnas vattenkvalitet är dock riskanalyserna inget som kontrolleras av en extern part.

– Säkerheten hänger på riskanalysen, men du behöver inte skicka in den till en myndighet som visar att verksamhetsansvarig har läget under kontroll, säger Mikael Olausson, generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet och fortsätter:

– Samtidigt är du skyldig att skicka in vattenprover och om vattnet inte är tjänligt efter två prover stängs badet. Men du kan ha andra risker som aldrig uppmärksammas.

Kvalitén på säkerhetsarbetet på de svenska badanläggningarna varierar. Vissa sköter sig exemplariskt medan andra har mer att jobba på, enligt Mikael Olausson. En fråga som Svenska livräddningssällskapet driver är att alla så kallade badvärdar också ska vara utbildade livräddare.

– I dag är det inte så fullt ut. Vi menar att om alla badvärdar också utbildas till pool-livräddare får du helt andra ögon på verksamheten. Har badvärdarna motsvarande kompetens är det vår bedömning att antalet olyckor kommer reduceras.

Han anser också att badanläggningarnas riskanalyser behöver ses över vid stor personalomsättning, nya attraktioner, aktiviteter och nybyggnationer. I dag finns inte den skyldigheten.

Dagen efter drunkningsolyckan hölls vattenparken på Skara Sommarland stängt. Nu har verksamheten åter öppet som vanligt. En intern utredning har påbörjats men man arbetar tills vidare med den riskanalys som fanns innan olyckan, och har inte vidtagit några ytterligare säkerhetsåtgärder, enligt parkens tillförordnade vd Christoffer Östling.

– Vi bibehåller den riskanalysen och tittar på resultatet från utredningen, säger han.

Enligt Christoffer Östling har alla badvärdar på Skara Sommarland gått en utbildning till livräddare, som genomförs av en extern aktör. Parken har också en åldersgräns på 18 år för badvärdar.

Enligt Konsumentverket bör anläggningarna i sin riskanalys beakta om det finns perioder med stort antal badande samtidigt. På Skara Sommarland finns inget maxtak för antalet besökare i parken och på frågan om det finns regler om hur många besökare som får vara i en och samma bassäng samtidigt svarar Christoffer Östling att det är ”bedömningar som kan göras löpande under dagen”.

Kan badvärdar säga till besökare att en viss pool är full?

– Våra badvärdar gör bedömningar löpande under dagen och i samråd med ansvarig chef. Bedömer man att för många gäster befinner sig i poolen samtidigt, prioriteras fler badvärdar.

Efter drunkningsolycka på Skara Sommarland har även en åklagarledd utredning inletts om vållande till annans död. I nuläget är ingen person misstänkt för brott.

Parks and resorts, som driver Skara sommarland, har anmält dödsolyckan som ett allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket.

Share.
Exit mobile version