USA kommer att dra tillbaka 5 000 av drygt 36 000 soldater från Tyskland över de kommande 12 månaderna. Planer på att placera en långräckviddig artillerienhet i Tyskland slopas också.
Beskedet kom bara dagar efter ett bråk mellan ländernas ledare. I veckan sa den tyske förbundskanslern Friedrich Merz att USA saknade strategi för att avsluta kriget i Iran, vilket fick presidenten Donald Trump att ilskna till.
”Han vet inte vad han pratar om!” skrev Trump på Truth Social.
Tyskland, EU och Nato har varit förberedda på att USA kunde dra tillbaka styrkor från Europa. Redan under Trumps förra mandatperiod talades det om 20 000 soldater som kunde försvinna. I dagarna varnade också Trump för att soldater kan dras tillbaka från Spanien och Italien, då de inte anses hjälpa till i USA:s krig mot Iran.
”Den här förändringen betonar vikten av att Europa investerar mer i försvar”, skriver Natos talesperson Allison Hart på X.
Säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg, seniorrådgivare vid Sieps, beskriver tillbakadragandet som en av flera åtgärder från USA mot Europa. Här tillkommer också tullar mot EU, liksom stoppade leveranser av vapensystem.
– Sammantaget är det här naturligtvis dåliga nyheter för européerna, säger hon och fortsätter:
– Det skildrar problemen man står inför. Å ena sidan försöker länderna hantera relationen med USA. Å andra sidan har de en inrikespolitisk situation där effekten av ett utdraget Irankrig blir allt mer uppenbart.
Även om EU var förberett fanns en förhoppning om att få mer tid på sig att förbereda för USA:s tillbakadragande.
– De hade hoppats på att få tid att göra den omställning som är nödvändig för att ta över mer av det konventionella försvaret. Det är både vapensystem och manskap som det handlar om.
USA:s närvaro i Europa
USA har haft soldater placerade i Europa sedan slutet av andra världskriget. Som flest var de under slutet av 1950-talet, då cirka 475 000 aktiva soldater fanns på plats. Efter Sovjetunionens fall minskade antalet.
I slutet av 2025 hade USA cirka 68 000 soldater på 31 permanenta baser och 19 ytterligare militära områden i Europa, enligt data från U.S. Defense Manpower Data Center (DMDC).
Här är antalet soldater i en rad länder:
Tyskland: Drygt 36 400.
Italien: Knappt 12 700.
Storbritannien: Knappt 10 200.
Spanien: Drygt 3 800.
Polen: Drygt 10 000.
Rumänien: Roterande antal utöver 153 soldater som är permanent på plats.
Ungern: 77 soldater som är permanent på plats.
Källa: Reuters.
De 5 000 soldaterna i sig utgör inget större bakslag för Tyskland. Att tillbakadragandet sker efter en dispyt är däremot sämre. Det slår mot relationen mellan länderna samt mot relationen mellan USA och EU i stort.
Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, delar den uppfattningen. De europeiska länderna bör ha tid att kompensera för den militära förmågan under de cirka 12 månader då USA drar tillbaka personal. Men att beskedet kommer efter ett bråk är oroande, anser han.
”Mer oroande är att neddragningen kopplas till de kritiska synpunkter förbundskansler Merz gett uttryck för i samband med USA:s agerande i Mellanöstern och Iran. Att bestraffa europeiska ledare för kritiska uttalanden, när Trump själv vid upprepade tillfällen fällt sådana mot europeiska regeringar, riskerar att ytterligare försämra de transatlantiska relationerna”, skriver han till DN.
USA nyttjar sina baser i Tyskland och Europa för bland annat kriget i Iran. Försämrade relationer och kraftigt minskade antal soldater skulle även försämra USA:s ställning och möjlighet till maktprojicering i syd och sydost, enligt professorn.
”Jag tror därför inte risken för en skadligt stor neddragning är överhängande”, skriver Kjell Engelbrekt.
För svensk del är det dåligt att relationen mellan USA och EU samt USA och Nato försämras. Någon direkt påverkan på den bilaterala relationen mellan Sverige och USA lär det däremot inte bli, tror Katarina Engberg. USA har fortfarande ett stort intresse av det arktiska och subarktiska området, där Sverige ingår.
I ett uttalande till DN säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) att Sverige, liksom andra europeiska länder och Nato, varit förberedda på att ta mer försvarsansvar i Europa. I det hänseendet har man genomfört ”omfattande försvarsinvesteringar”.
”Den transatlantiska länken mellan Europa och Nordamerika kommer dock att vara fortsatt viktig utifrån våra gemensamma intressen. Därför ligger det i USA:s intresse att ha fortsatt täta relationer med Europa”, skriver Pål Jonson.
En annan aktör som samtidigt kan glädjas av en splittring mellan USA och Europa är Ryssland.
– Kreml gläder sig naturligtvis åt varje gradvis försvagning av relationen mellan USA och Europa. Sådant här har också betydelse för trovärdigheten och tilliten, säger Katarina Engberg.
Ryssland lär däremot inte kunna agera på situationen.
– Ryssarna är ju försvagade själva. Mycket mer än eventuellt sabotage förmår de inte just nu.
