Birgitte Bonnesen döms till fängelse i ett år och tre månader för grovt svindleri av Svea Hovrätt. Är det överraskande?
Ja, av två skäl. Hon friades i tingsrätten och de domskälen ansågs av flera judiska experter som tydlig och klar.
Ett annat skäl är att ekonomiska brott är notorisk svåra att utreda, för att inte tala om att få fällande dom i rätten.
Vad får domen för betydelse?
Främst betyder det att verkställande direktörer och andra ledande personer i näringslivet måste vara än mer tydliga både i vad de säger utåt och vad de inte säger. Bonnesen har, enligt rätten, i intervjuer mörkat bankens svårigheter med misstänkt penningtvätt i Baltikum.
Hovrättsrådet Sven Johannisson säger i ett pressmeddelande att ”två av uttalandena har varit oriktiga eller inneburit ett så skevt urval av fakta att de har varit vilseledande i lagens mening”.
Genom att i intervjuerna förneka att det fanns kopplingar om misstänkt penningtvätt till en annan bank i Estland har hon, menar rätten, fört investerare och aktieägare bakom ljuset. Det är det som är svindleri.
Vad betyder det här för Swedbank?
Egentligen ingenting i sak. Swedbank har fått böter (straffavgift) i miljardklassen, bytt ut styrelse och ledning och kraftigt utökat antalet anställda som granskar misstänkta affärer. Men det arbetet inleddes långt innan Bonnesen stod i en rättsal.
Men rent allmänt, för banker och deras ledningsgrupper betyder domen dels att arbetet mot penningtvätt, dels hur ledningen hanterar information om sådant som kan skada förtroende för banken, är mer i fokus än någonsin. Bankernas chefer vet nu att det finns en risk att de en dag måste svara för eventuella misslyckanden i en domstol.
