Hundratals svenskar drabbas varje vecka av förslagna telefonbedragare som utger sig för att vara banktjänstemän, myndighetspersoner eller liknande för att lura till sig pengar.
Eftersom bedragarna sällan lagförs är hoppet om att få tillbaka några pengar ofta ställt till bankerna, och det är långtifrån alla som lyckas kräva ersättning den vägen.
På måndag meddelar tingsrätten dom i ett ärende som kan ändra på det. Det är Konsumentombudsmannen som har valt att företräda en bedrägeridrabbad i en tvist om ersättning med Nordea.
Knäckfrågan är vad som ska betraktas som en behörig transaktion. Sommaren 2022 kom en HD-dom som slog fast att en transaktion som bedragaren hade utfört med hjälp av personuppgifter och koder till bank-id som offret hade lämnat ifrån sig skulle betraktas som obehörig. Banken fick ersätta sin kund och fallet har blivit praxis för bedömningarna av liknande ärenden sedan dess.
Men i det här fallet har den drabbade mannen inte lämnat ut några uppgifter eller koder till bedragaren. Han har lurats att själv föra över nästan 100 000 kronor till bedragarens konto i tron om att det var bankens säkerhetsavdelning han pratade med.
För sådana fall saknas domstolspraxis i dag, men Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) gör bedömningen att en sådan transaktion är behörig och bankerna lutar sig mot det. Därför har Konsumentombudsmannen (KO) valt att driva ärendet.
– Vi ser ju att den här frågan är så viktig för så många människor att det är bra om domstol tittar på det också. Vitsen med detta är att klarlägga hur juridiken egentligen ser ut, säger Kristofer Johannesson, biträdande Konsumentombudsman.
KO driver linjen att transaktionen är obehörig och att bankkunden som drabbats av bedrägeriet ska ersättas fullt ut. Därutöver vill man också ha prövat vad banken har för ansvar att ingripa vid kraftigt avvikande kundbeteenden som ofta är fallet vid bedrägerier.
– Man kan fråga sig retoriskt: hur många gånger har någon haft behov av att utfärda ett nytt bank-id och sedan väldigt nära inpå det föra över hela sitt livs besparingar till någon annan? När så avvikande mönster förekommer, vad har banken för ansvar att vidta någon åtgärd, frågar sig Kristofer Johannesson.
Att få klarhet i de här frågorna är viktigt konstaterar han. Men det är inte säkert att frågan är avklarad bara för att tingsrätten kommer med sin dom. Sannolikheten att domen överklagas av någon av parterna är stor, oavsett utfall.
– Jag skulle tro att det här kommer gå i fler instanser. Frågan är av så stor principiell vikt att det vore bra för alla om det här blev avgjort inte bara av tingsrätten utan också i hovrätten och kanske även Högsta domstolen, säger Kristofer Johannesson.
Läs även:
Ulla fick tillbaka pengarna men Annika blev av med 100 000 kronor
Storbritannien tvingar bankerna att ersätta drabbade
