Varje år publicerar Folkhälsomyndigheten en rapport om folkhälsan i Sverige. Den ger en bild av hur människor mår, både fysiskt och psykiskt.

Årets rapport visar att sju av tio upplever att de har en god hälsa. Men skillnaderna mellan grupper består. Ett tydligt exempel är medellivslängden. I dag lever en 30-årig kvinna i genomsnitt tills hon blir 85,7 år; en man tills han blir 82,9 år. Det är en ökning sedan 2012.

Skillnaden i medellivslängd mellan de med kortast och längst utbildning är nu över sex år, både för kvinnor och män. Ökningen är mindre bland dem med kort utbildning och låga inkomster.

Förtida dödsfall blir färre, men är fortfarande tre gånger vanligare bland dem med kortast utbildning. Det som oroar Olivia Wigzell mest är barnens situation. Cirka 64 000 barn och unga lever i hushåll där pengarna inte räcker till det nödvändigaste.

– Det påverkar fritid, matvanor, skolgång och utanförskap. Vår hälsa grundläggs i barndomen, och då är det inte bra att det fortfarande finns så många barn som har dåliga förutsättningar, säger hon.

Rapporten visar också att föräldrars inkomst och utbildning påverkar barnens chans att klara skolan. Ungefär var fjärde elev tar inte examen från gymnasiet. Det är fyra gånger vanligare bland unga från hushåll med lägst inkomst.

Sverige har som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska vara borta 2048. För att nå dit måste politiken styras mer av hälsoekonomi, menar Olivia Wigzell.

– Insatser ska ses som lönsamma investeringar som på sikt sänker sjukvårdskostnader och stärker arbetsmarknaden. Hälsoperspektivet måste även integreras i allt från stadsplanering till boende. Det behövs riktade insatser som utökade skolresurser, förstärkt barnhälsovård, fler fritidsaktiviteter och att hälsokunskap når alla grupper.

Fler fakta från rapporten.

● Mer än 70 procent av de tillfrågade uppger att de har god hälsa, men 5-7 procent upplever den som dålig. Fler kvinnor upplever dålig hälsa.

● Den dagliga rökningen minskar och är nu fem procent, vilket är en halvering de senaste 15 åren. Rökning är fyra gånger vanligare bland de med kort utbildning och låg inkomst.

● Andelen som uppger att de inte rör på sig tillräckligt står still, och det gäller även de som inte äter tillräckligt med grönsaker.

● Andelen som har avstått från att söka läkarvård trots behov har ökat något (till drygt fem procent av de tillfrågade).

Fakta: Folkhälsan i Sverige 2026

Så görs folkhälsorapporten

Rapporten bygger på en kombination av registerdata och enkätundersökningar, främst den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) och undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Antalet deltagare har varierat mellan 9 384 och 17 624 i HLV, samt mellan 5 273 och 11 739 i ULF/SILC.

Svarsbortfallet är ett växande problem; i HLV har svarsfrekvensen sjunkit över tid för att landa på 39 procent år 2024.

Fakta: Folkhälsan i Sverige 2026

Läs mer:
Statligt råd: Då ska läkare inte rädda extremt tidigt födda
Fler fall av hjärtmuskelsjukdom i Sverige – så känner du igen symtomen

Share.
Exit mobile version