Risken att växa upp i fattigdom i Sverige är sex gånger högre för barn med utländsk bakgrund.
Hälften av alla barn med ensamstående utrikesfödda mammor lever i ekonomisk utsatthet. Motsvarande siffra för barn med svenskfödda föräldrar som bor ihop är 1,2 procent.
Årsrapporten ”Barnfattigdom i Sverige” från Rädda Barnen visar stora klyftor mellan familjer.
– Vi ser en väldigt lång och utdragen integrationsprocess där utländska föräldrar helt enkelt har svårt att etablera sig så pass att de blir självförsörjande, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, som skrivit rapporten.
Totalt levde 276 000 barn i ekonomisk utsatthet 2023, enligt Rädda Barnens uträkning. Det motsvarar en åttondel, 12,9 procent, av alla Sveriges barn. I den senaste rapporten har organisationen ändrat sitt barnfattigdomsmått för att bättre spegla hur familjers ekonomi faktiskt ser ut i skuggan av kostnadsökningar och reallönesänkningar.
Det nya sättet att räkna innebär att 100 000 fler barn faller in i kategorin att de lever i ekonomisk sårbarhet.
– Det här är väldigt alarmerande. Jag tycker inte att det är värdigt ett välfärdsland som Sverige, och jag hoppas verkligen att politiker vaknar upp, säger Åsa Regnér.
Rädda Barnens generalsekreterare, som tidigare varit socialdemokratisk jämställdhetsminister, menar att försörjningsstödet för familjer inte tillräckligt anpassats efter den höga inflationstakten.
– En annan viktig faktor handlar om den relativt stora andel som faktiskt jobbar, men i kvinnodominerade sektorer som har så låga lönenivåer att de ändå inte kan försörja sig själva och sina barn.
När det nya måttet används bakåt i tiden syns ett tydligt trendbrott. Mellan 2020 och 2022 minskade den ekonomiska utsattheten bland barn i Sverige, men därefter vänder kurvan uppåt.
– Egentligen är det kanske inte så förvånande. Vi vet ju alla hur priserna stigit. Har man då väldigt små marginaler samtidigt som man måste kunna köpa näringsrik mat, betala hyra och el, kanske även bränsle beroende på var man bor, då går det helt enkelt inte ihop.
På Rädda Barnens politiska kravlista står att barn- och bostadsbidrag höjs kontinuerligt i takt med kostnadsökningarna, men också gratis kollektivtrafik till barn och förbud mot avgifter för aktiviteter i skolan.
Vad innebär ”barnfattigdom” i en svensk kontext i dag? Hur ser det ut?
– Det kan dels handla om att kalkylen för mat, kläder och bostad inte går ihop, men barnfattigdom syns också när vissa barn måste avstå från att följa med på en utflykt eller delta i en fritidsaktivitet för att föräldrarna inte har råd.
Intervjuer och enkätundersökningar visar att barn i ekonomisk utsatthet utvecklar strategier för att inte vara till besvär för sina föräldrar, enligt Åsa Regnér.
– Barn berättar att de ljuger om att de hellre vill stanna hemma än åka på utflykt, eller säger att de ändå inte tycker om att gå på fotbollsträningar. De är ofta medvetna om situationen på ett sätt som barn inte borde behöva vara.
Läs mer:
Rapport: Barnfattigdomen biter sig fast – nya siffror visar växande klyftor
