Johanna Larback och Veronica Ek bildar tillsammans föreläsningsduon ”Min kropp”. De legitimerade barnmorskorna, som till vardags även jobbar på ungdomsmottagningar i Stockholmsområdet, arbetar för att sprida evidensbaserad kunskap till idrottsföreningar och förbund om kroppsutveckling, pubertet och menstruation.
– Vi såg att det fanns ett behov av det här, säger Johanna Larback.
– Det är fortfarande ganska tabubelagt att prata om mens och menstruationsrelaterade besvär kopplade till idrott, tillägger Veronica Ek.
– Dessutom är informationen som finns kanske inte alltid helt adekvat.
Ja, 2025 är frågan fortfarande laddad i idrottsrörelsen. Även om stjärnor som Lotta Schelin (fotboll), Sarah Sjöström (simning) och Ebba Andersson (skidor) de senaste åren har berättat om utmaningarna som elitidrottande kvinnor kan ställas inför.
– Jag tror att det har jättestor betydelse, säger Veronica Ek om att ämnet synliggörs.
– De här personerna blir förebilder som gör att det förhoppningsvis blir lättare att prata om de här frågorna.
I februari i år släppte Folkhälsomyndigheten en stor undersökning om ungas hälsa, baserad på enkätsvar från 9 444 personer i åldrarna 16–29 år (svarsfrekvens: 24 procent).
Resultaten visar på vad Larback och Ek kallar en jämställdhetsproblematik – inte enbart kopplat till kön, utan också mellan de som lider av mensrelaterade besvär kontra de som inte gör det.
16 procent stannar hemma från skola eller studier vid varje mens. 14 procent svarar att de avstått fysisk aktivitet vid i stort sett varje mensperiod det senaste halvåret.
– Det ju alldeles för många som påverkas och lider av sin mens, säger Johanna Larback.
– Man pratar ju ofta om att unga tjejer lämnar idrotten för att det kommer in andra intressen. Men är det egentligen därför man slutar?
Hon fortsätter apropå att ämnet alltjämt är känsligt:
– Sysslar man med elitidrott kan det också vara knepigt. Du kan ju ha fruktansvärt rikliga blödningar eller fruktansvärd mensvärk, men du vet att om du är hemma nu – då blir du bänkad i helgen.
– Det gör att människor också utsätter sig för någonting som faktiskt inte är bra eller till och med kan vara skadligt.
Hjälp finns att få, är de båda barnmorskornas budskap. Men rädsla för att ta hormoner, rädsla för biverkningar och gamla myter om att till exempel p-piller gör det svårare att bli gravid senare i livet gör att många unga i dag tvekar om hormonell behandling – också inom idrotten.
– Idrotten måste satsa på utbildning, säger duon.
Antalet svenska studier om elitidrottare och användningen av p-piller är få. Men begränsad internationell forskning har visat att 50 procent av kvinnliga idrottare använder någon form av hormonella preventivmedel.
– Det finns ingen evidens för att hormonell behandling försämrar idrottsliga prestationer, säger Larback och Ek.
– Tvärtom kan den ge en prestationshöjande effekt för personer med rikliga blödningar, låga järndepåer eller där smärtan är begränsande.
P-piller och andra hormonella preparat kan även reglera eller förskjuta mensen så att den inte krockar med viktiga tävlingar. Men enligt Johanna Larback och Veronica Ek lever rädsla för negativa effekter kvar hos många idrottare – trots att det kan vara skadligt att exempelvis lida av rikliga blödningar.
– Det finns en myt om att det är ”bra” att blöda på det sättet, säger Larback, och Ek refererar till det ”ideal” som just nu förespråkas av unga influerare på sociala medier:
– Det ”naturliga” trendar nu. Man ska känna in sin kropp, man ska lära känna den. Naturligt kan vara jättebra så länge man mår bra. Men när man inte mår bra av det naturliga, då behöver man ju få hjälp.
Det finns även en sammanblandning av fakta bland många unga, menar föreläsarna.
En sådan sak handlar om utebliven mens.
– Man kan träna hur hårt som helst men man måste få i sig tillräckligt med näring. Uteblir mensen av den anledningen är det inte bra för kroppen. Det kan till exempel leda till benskörhet, vilket kan få konsekvenser inom idrotten. Ibland kan det också påverka fertiliteten.
– Men däremot, om vi har reglerat bort blödningen med hormoner – då skyddas äggstockarna.
– Med satsningen ”Min kropp” hoppas vi att fysiskt aktiva och elitidrottare inte ska behöva begränsas av menstruationsbesvär, att individer ska kunna göra välinformerade val och kunna prestera på den nivå de själva önskar.
Läs mer:
Vinterstjärnor bryter tabun: ”Mens är det mest naturliga som en kvinna kan deala med”
Lotta Schelins nya jätteprojekt: ”Sluta sluta”
Orosmomentet: ”När kommer man få sin mens under EM?”
