Rödspräckliga bärbuskar på hygget i Vargträsk i Västerbottens inland vittnar om att det bara är några veckor kvar på bärsäsongen. En intensiv tid i de svenska skogarna, dit tusentals thailändska bärplockare brukar bege sig.
Men i år har allt förändrats.
– Jag har aldrig tjänat så här bra, säger Oraipan Bantjong och slår glatt ut med sina händer som färgats blå av bären.
Han är en av cirka 1 200 personer från Thailand som har fått tillstånd att jobba med bärplockning den här säsongen. Det är bara en fjärdedel av hur många det har varit under de senaste åren, vilket lett till minskad konkurrens och högre bärpriser.
Efter DN:s avslöjande förra året om ett systematiskt utnyttjande av thailändska bärplockare kallade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) situationen för ett ”slaveri” och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) lovade att regeringen skulle göra ”allt som krävs” för att få ordning på problemen.
Sedan dess har nya lagförslag presenterats, bärföretagare har dömts för människoexploatering, minimilönen har höjts och myndigheterna har skärpt kontrollerna.
Oraipan Bantjong har inga klagomål på vare sig boendet, maten eller oskäliga kostnader som många av hans landsmän råkat ut för hos andra bemanningsbolag. Om allt går enligt plan hoppas han kunna göra en förtjänst på minst 60 000 kronor, mångdubbelt mer än det han får från sitt ordinarie arbete på risfälten i Thailand.
Men han jobbar hårt. Nästan varje dag i två månaders tid.
Även på vilodagarna.
Samtliga bärplockare som fått arbetstillstånd i år jobbar på uppdrag av Ransäter Invest AB, en av de största aktörerna i branschen.
Migrationsverket ville stoppa även dessa arbetare. Myndigheten befarade att de skulle jobba mer än vad som är tillåtet enligt arbetstidsreglerna, men de inblandade bolagen lovade att sköta sig – och Migrationsdomstolen gick på deras linje.
För att klara den lagstadgade veckovilan på 36 timmar är arbetarna schemalagda från måndag till lördag. Men både muntliga och skriftliga uppgifter, bland annat mejl till Migrationsverket, visar att de plockar bär även på söndagar.
Alltså på sin fritid, när de har sin vilodag.
Då får de använda uppdragsgivarens bilar, bränsle och redskap utan extra kostnad, precis som resten av veckan. Men betalningen för söndagsplockningen ersätts utöver den ordinarie lönen. De här två delarna ska alltså inte sammanblandas, enligt Johan Borg, vd på Ransäter Invest.
– Det är frivilligt och man får sälja till vem man vill. Det är ingen som tvingas till något, säger han.
Hur många av de anställda plockar även på söndagar?
– De flesta. Många tar chansen att tjäna extra pengar i stället för att sitta på rummet.
Har ni fått signaler om att de säljer bären till någon annan?
– Vi inbillar oss att de flesta säljer sina bär till oss. Återigen, det är frivilligt, men uppfattningen är att det upplevs som praktiskt. Sedan kanske man vill göra det av lojalitet också, men vi gör inga efterforskningar.
Anser du att bärplockarna är i beroendeställning gentemot er?
– Nej, all plockning på fritiden bygger på frivillighet.
Johan Borg förtydligar att detta inte var tanken från början. Arbetarna informerades om att de var lediga på söndagar, men plockade ändå bär som vägdes in på måndagen i stället. Företaget valde då att öppna upp invägningen även på vilodagen.
Varför kan de inte bara lämna ifrån sig bilnycklarna när de är lediga?
– Det finns inte så mycket att göra på de här platserna som ofta ligger mycket ensligt. Vi tycker det är mänskligt att man får ha tillgång till ett fordon på sin lediga tid.
Men vad är skillnaden på arbetet de utför en söndag jämfört med exempelvis en onsdag?
– Det blir samma slutresultat, men skillnaden är att du levererar en bärplockningstjänst på onsdagen. Då är du schemalagd, har både rättigheter och skyldigheter, och får en lön oavsett om du hittar bär eller inte.
– På söndagen är du däremot helt fri. Hittar du ingenting så får du ingenting. Och vill du inte så behöver du inte.
Johan Borg säger att bolaget hade flera diskussioner med facket innan de hittade en lösning med arbetstiderna och fritidsplockningen.
Jimmie Willefors, ombudsman på Kommunal i Västra Svealand, bekräftar att förbundet informerats om det nya upplägget.
– Utifrån informationen vi har fått till oss kan jag inte se att det här strider mot kollektivavtalet.
Är det okej att bärplockarna jobbar varje dag under lång tid?
– Det säger jag inte, men bärplockning på fritiden är inte reglerad i kollektivavtalet.
Vem bär ansvaret om en bärplockare är utmattad och kör i diket?
– Utifrån den aspekten är det klart att det kan bli bekymmer. Arbetsmiljöansvaret ligger ytterst hos arbetsgivaren.
Hanna Geurtsen, sektionschef på Migrationsverket, är tveksam till upplägget.
– När det kommer uppgifter om att man tänjer på gränserna för vad som är villkoren för den här anställningen så utesluter vi inte att vi kan väcka frågan om att återkalla arbetstillstånd.
Flera aktörer har redan stoppats genom Migrationsverkets hårdare kontroller under det senaste året, och den här typen av konstruktioner kan leda till ytterligare konsekvenser, enligt Hanna Geurtsen.
– Det blir mer svårutrett, vilket motiverar fler och mer djupgående utredningsåtgärder från vårt håll, säger hon.
DN har även varit i kontakt med företrädare på Skatteverket och Arbetsmiljöverket som menar att det kan vara värdefullt att pröva om bärplockningen på fritiden ska bedömas som organiserad av berörda bolag. Anledningen är att det har betydelse för att pröva frågor som exempelvis rör förmånsbeskattning, ytterligare arbetsgivaravgifter och brott mot arbetstidslagen.
Johan Borg på Ransäter Invest menar däremot att de håller sig till reglerna.
– De stora vinnarna på det här är bärplockarna som kommer att tjäna mer än någonsin tidigare.
Ett lätt regn faller över Oraipan Bantjong och hans thailändska arbetskamrater när DN träffar dem under söndagsplockningen i de västerbottniska skogarna. Han klev upp som vanligt upp vid 05-tiden den här morgonen.
Men varken långa dagar eller helgjobb är några problem så länge ingen hindrar dem, förklarar han.
– Vi jobbar så mycket vi kan. Vi behöver pengarna.
Läs mer:
DN granskar: ”Bärplockningen i Sverige den värsta tiden i mitt liv”
Ministrarna om DN:s granskning: ”Det handlar om slaveri”
Sliter 12-timmarsdagar i skogen – Ica och Coop fortsätter sälja bären
Utnyttjade bärplockare lyfts i FN: ”Sätt mer press på Sverige”
DN granskar bärbranschen
DN har i en granskning om bärbranschen berättat om garantilön som inte betalas ut, kostnader som äter upp nästan hela förtjänsten, dubbla kontrakt, undermåliga boenden och krav på att plocka en viss mängd bär varje dag, även om man är svårt sjuk.
Efter DN:s granskning har LO krävt en lagändring, problemen har lyfts i FN och regeringen har lovat att göra ”allt som krävs” för att komma tillrätta med problemen.
Migrationsverket har också skärpt sina kontroller och nekat betydligt fler arbetstillstånd än tidigare.
Tidigare i år föreslog en statlig utredning att bärplockare ska uteslutas från möjligheten att få arbetstillstånd i Sverige efter missbruk av regelsystemet.
Fakta.Största yrkesgruppen som beviljas arbetstillstånd
De senaste åren har det uteslutande varit thailändska medborgare som anlitats som plockare av vilda bär i Sverige.
I år har cirka 1 200 thailändska bärplockare fått arbetstillstånd. Åren dessförinnan har siffran legat på mellan 5 000 och 6 500.
Under flera år har yrkesgruppen ”bärplockare och plantörer m fl” varit den största gruppen utanför EU som beviljats arbetstillstånd av Migrationsverket.
Kommunal har möjlighet att yttra sig över anställningsvillkoren i tillståndsprocessen.
