Bedömare: Riksbanken måste sänka räntan mer

Förra veckan levererade Riksbanken årets sista räntesänkning – med 0,25 procentenheter till 2,5 procent.

Mer intressant för framtiden var prognosen, den så kallade räntebanan, som visar vad Riksbanken tror om styrräntans utveckling. De spår nu ytterligare en sänkning med 0,25 procentenheter under våren, och att styrräntan därefter kommer att ligga still till och med 2027.

Det är klart högre än vad de flesta andra bedömare tror – inklusive Konjunkturinstitutet, KI, som släppte sin prognos i fredags. De spår att styrräntan successivt kommer att sänkas till 1,5 procent i juni nästa år, vilket är 40 procent lägre än dagens räntenivå. Detta främst som en följd av ihållande lågkonjunktur och deppiga hushåll som håller hårt i slantarna.

– Vi har en annorlunda syn på den makroekonomiska utvecklingen. Eftersom vi befinner oss i en lågkonjunktur ser vi inte en motsättning mellan att sänka räntan ganska snabbt och ha inflationen nära målet, sade prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tror att både Riksbanken och KI har fel.

– Riksbanken underskattar hur svag konjunkturen är och Konjunkturinstitutet är för negativa, säger hon.

Enligt Nordeas senaste prognos kommer styrräntan att sänkas till 2 procent nästa år. Samma nivå tror SEB och SBAB på. Annika Winsth lyfter fram att svenska hushåll är väldigt räntekänsliga, vilket kommer medföra att de nyligen genomförda och kommande sänkningarna kommer att ge avtryck på konsumtionen.

– Om man sänker styrräntan ned till 2 procent tror jag att vi får effekter på hushållens efterfrågan, säger hon.

Kollegorna på Swedbank ligger mittemellan Nordea och KI. De spår att Riksbanken kommer sänka styrräntan till 1,75 procent.

– Vi tror att Riksbanken kommer behöva sänka betydligt mer än vad som ligger i deras prognoser eftersom återhämtningen tar längre tid än vad de räknat med, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

I samband med det senaste räntebeskedet varnade Riksbanken för makroekonomiska risker som kan driva upp inflationen igen – exempelvis de amerikanska importtullar som Donald Trump har talat om att införa. Mattias Persson håller med om att osäkerheten är stor, men anser att man snarare bör rikta blicken mot situationen i EU-länderna.

– Den ekonomiska aktiviteten är väldigt svag i Europa och vi har regeringskriser i Frankrike och Tyskland. Det kan om något dra ned inflationstrycket. Sedan har vi Kina som går fortsatt svagt och kan exportera deflation till Europa, säger han.

Annika Winsth tycker att den svenska centralbanken har varit för defensiv och långsam att sänka räntan under det gångna året. Hon menar att de senaste uttalandena om att endast en ytterligare sänkning om 0,25 procentenheter är att vänta, kan stjälpa mer än hjälpa.

– Varför inte bara hålla dörren för fortsatta sänkningar öppen? Man ska vara ödmjuk inför en turbulent och osäker omvärld, men då är det ännu viktigare att trygga osäkra hushåll och företag med en tydlig signal att ränta ska ner och att vi ska få fart på konjunkturen, säger hon.