Det är i en lång intervju med tv-kanalen Al Arabiya som den belarusiske diktatorn pratar om kriget i Ukraina och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, bland annat.

Alexandr Lukasjenko, en nära allierad till Vladimir Putin, säger att det är ”helt oacceptabelt” om kriget ”spiller över till Belarus”. Han ska ha diskuterat detta med den ryske ledaren och de uppges vara överens om att det skulle ”göra mer skada än nytta”.

– Belarus är extremt sårbart militärt om Ukraina attackerar på samma sätt som det attackerar Ryssland, eftersom den ukrainska militären har Belarus i sin handflata. Vi förstår mycket väl att vår viktigaste infrastruktur – produktion och logistik – skulle vara under attack, säger Lukasjenko till Al Arabiya.

Diktatorn ber även om ursäkt för sina uttalanden om Zelenskyj tidigare i juni. De kom efter att det ukrainska drönarbefälet Robert Brovdi sagt att Ukraina hade identifierat 500 mål som Belarus kan utgöra ett hot emot. Lukasjenko tackade för målen och sa att Belarus hade sikte på ett ”betydande” mål. Han hävdade även att Zelenskyj kom med ”tomt prat” och att han hade ”rökt något” eller ”tagit en shot”.

– Om Volodymyr Oleksandrovytj [Zelenskyj, reds. anm] blev kränkt ber jag honom om ursäkt för dessa ord. Kanske borde jag inte ha sagt det, med tanke på att han trots allt strider, säger han i tv-intervjun.

– Dessutom förstår han mycket väl att ingen militär aktion bör förväntas från Belarus, särskilt inte från mig, fortsätter han senare.

Enligt militäranalytikern Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i Försvarsmakten, kan Lukasjenkos uttalanden tolkas på flera sätt. En möjlig förklaring är att han har insett att kriget inte går särskilt bra för den ryska sidan, att han vill tona ner sin roll och ge sig ett bättre utgångsläge efter att det tar slut. En annan är att han försöker förbättra relationen till USA.

Belarus har inte heller något att vinna på att gå med i kriget, menar Elfving.

– Belarus är för svagt på att kunna agera militärt i konflikten. De belarusiska väpnade styrkorna är inte särskilt stora och deras förmåga kan diskuteras. Till det kommer att om Belarus skulle gå in i kriget och drabbas på samma sätt som ryssarna, det vill säga av ukrainska drönarattacker mot mål på djupet av Belarus territorium, då har man inte förmågan att skydda infrastrukturen, säger Jörgen Elfving.

Inom landet finns också en ovilja att delta i striderna. Redan tidigt i kriget kom rapporter om en motståndsrörelse med bland annat järnvägsarbetare som utfört sabotage mot ryska leveranser med krigsmateriel.

– Det är också en faktor som Lukasjenko måste räkna med. Om man går in aktivt i kriget kan det här motståndet mot honom, regimen och även mot ryskt agerande i Belarus öka.

Eftersom Lukasjenko är så nära anknuten till Kreml kan han ha stämt av sina uttalanden med Putin inför intervjun. Det återstår att se utifrån bland annat ryska reaktioner, säger Jörgen Elfving.

– Om Lukasjenko har förankrat det här hos Putin skulle man möjligtvis kunna se det som en rysk försöksballong, för att se reaktionerna i väst och också kunna trappa ner och avveckla det här kriget.

Share.
Exit mobile version