Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Marcus Heilig försöker nu ge en mer balanserad bild av invandringen än tidigare (30/4), med både plus och minus. Det är bra.
I min artikel (15/5) konstaterade jag att det bland utrikes födda förvisso finns problem med hög arbetslöshet, men också att utvecklingen är positiv när det gäller såväl sysselsättningsgrad som den tid det tar för nyanlända att hitta ett jobb.
Naturligtvis finns det även andra problem.
Ja, det är vanligare att utrikes födda och barn till utrikes födda misstänks för brott än att inrikes födda gör det. Men över 90 procent av dem med utrikes bakgrund har inte misstänkts för brott.
Ja, det finns 5 000 unga, de flesta med utländsk bakgrund, som är aktiva i eller kopplade till kriminella nätverk. Men de är mindre än en promille av totalt cirka 580 000 under 18 år med utländsk bakgrund.
Heilig fortsätter att utan någon som helst grund beskylla mig för att inte se några integrationsproblem. Låt mig kort referera från en rapport om invandring som publicerades för några år sedan och som jag ytterst var ansvarig för.
Vi konstaterade i den att Sverige på några årtionden hade utvecklats från ett ganska homogent samhälle till ett där flera hundra språk talas. Det hade på många sätt fungerat väl, men samtidigt skulle man inte blunda för att invandrare kan ha svårt att komma in i samhället. Det finns en uppenbar risk att de fastnar i arbetslöshet, vilket kan leda till social utslagning och kriminalitet. Det hade kommit flera signaler som varnade för att detta höll på att ske.
Vi menade att arbete är grunden för en lyckad integration. Någon verklig jämlikhet är knappast möjlig så länge arbetslösheten bland invandrare ligger runt 20 procent. För att möta behoven ville vi se ökad arbetsmarknadsutbildning. Vi framhöll också att det inte går att delta i samhällslivet utan rimliga kunskaper i svenska och att det är särskilt viktigt för dem som ska arbeta inom service, vård och omsorg. Undervisningen i SFI måste bli bättre.
Vi noterade också att det hade blivit allt vanligare att gäng drar runt och ägnar sig åt våld och andra kriminella aktiviteter
Vi menade att olika kulturer berikar varandra, men att man inte ska idyllisera det mångkulturella. Det finns många grogrunder för konflikter. De kan uppstå på grund av fördomar och oförstånd, men också av reella politiska, kulturella och religiösa motsättningar. Den kulturella valfriheten kan inte vara obegränsad.
Vi ansåg att det var bekymmersamt att det i vissa förortsområden höll på att utvecklas stora sociala problem. Planeringen måste inriktas på att de ska bli attraktiva för både inrikes och utrikes födda, bland annat genom olika upplåtelseformer. Den kanske största utmaningen var att i dessa områden erbjuda en skola med hög kvalitet.
Vi noterade också att det hade blivit allt vanligare att gäng drar runt och ägnar sig åt våld och andra kriminella aktiviteter. Konfrontationer mellan sådana hade blivit allt vanligare. Samarbetet mellan polisen och sociala myndigheter måste därför förstärkas.
Som framgår fanns de insikter Heilig vill förmedla redan när den här rapporten skrevs. Den lades fram av Folkpartiet, där jag då var partiledare, inför valet 1994. Således inget nytt under solen! Nu som då ser jag problemen men anser också att invandrare gör ovärderliga insatser i vårt samhälle.
Läs mer:
Bengt Westerberg: Jimmie Åkesson bluffade om svältande äldre och asylmottagning
Markus Heilig: Därför har Westerberg och Svegfors fel om invandring
Alex Voronov och Christian Lindell: Diskussionen om invandring lider av vanföreställningar
