Benjamin Dousa ger nytt uppdrag till Sida: ”För dålig transparens”

Rosenbads korridorer är fortfarande svårnavigerade för regeringens nya tillskott Benjamin Dousa (M), som i dag varit bistånds- och utrikeshandelsminister i exakt en månad.

Och tiden är knapp – han har två år på sig att göra om svensk biståndspolitik innan nästa riksdagsval.

– Jag måste hålla ett ännu högre tempo än Johan Forssell höll, säger Benjamin Dousa.

På torsdagens sammanträde beslutade regeringen att ge i uppdrag till Sida att förbättra insynen, och därmed göra det enklare att spåra var biståndspengarna går.

– Svensk biståndspolitik har präglats av för dålig transparens. Man har följt upp resultat i för liten utsträckning, säger Benjamin Dousa.

Uppdraget till Sida är inte det första, och förmodligen inte det sista.

– Vi håller på med den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Det här är pusselbitar i ett större pussel som ska läggas.

Konkret handlar uppdraget om att förbättra de databaser som används av Sida. Han beskriver en av databaserna som ”ett hemmabygge från 90-talet” och ”oerhört användarovänlig”. Det vill han ändra på.

– Så att man helt enkelt kan följa en skattekrona från att den betalas ut, hela vägen ut på fält.

Han tycker att uppdraget är befogat, eftersom det tidigare framkommit felaktigheter i Sidas resultat.

Han syftar på en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). I den framgår att flera av de projekt som Sida redovisat i sina årsrapporter 2021 och 2022 innehåller felaktigheter.

I två av exemplen som nämns i rapporten har mål- och prognossiffror omvandlats till resultat. I ett tredje har man redovisat att ett projekt ledde till 40 000 jobb – när det i själva verket handlade om cirka 4 000.

I förra veckan gav regeringen därför i uppdrag till Sida att presentera resultatet av bistånd tydligare.

Samtidigt har regeringen skurit ner på Sveriges bistånd. Fram till 2025 ger Sverige 56 miljarder per år. Sedan sänks det till 53 miljarder per år fram till 2028.

I budgeten sänktes biståndet, varför då?

– Först och främst, Sverige förblir ett av världens mest generösa biståndsländer. Samtidigt har Sverige stora problem på hemmaplan.

– Jag tror också att man med en mindre biståndsbudget kan fokusera biståndet, skära bort onödig byråkrati och administration, och vara engagerad i de miljöer där vi faktiskt kan vara det.

I stället vill regeringen satsa på samverkan mellan bistånd och handel.

– Om man samarbetar med Sverige så ska vi också samarbeta tillbaka. Om man inte samarbetar med Sverige så kan man inte förvänta sig en stor påse pengar från oss heller.

Regeringen har fasat ut stödet till exempelvis Burkina Faso och Mali.

Samtidigt ska Sverige ge 25 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina per år mellan 2024 och 2026 – ett exempel på när bistånd och svenska intressen samverkar, enligt Dousa.

– Det gör Sverige tryggare om Ukraina vinner det här kriget. Där kommer jag att vara helt ärlig med att den här regeringen kommer alltid att prioritera Ukraina högst upp på dagordningen, säger Benjamin Dousa.

Finns det planer att på samma sätt öka biståndet till Mellanöstern med tanke på konflikterna där?

– Vi har ökat det humanitära stödet till Mellanöstern. Tar man Gaza som exempel så har vi ökat det humanitära stödet med över en halv miljard sedan krigsutbrottet.