Klockan är 8.30 på Näringslivets hus och ett youtubesänt frukostseminarium har precis börjat. Rubriken: ”Frihandel i fara – hur påverkar det näringslivet?”. På första raden sitter bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, påmyggad och redo.
Från seminariet på Östermalm till Moderaternas huvudkontor på Blasieholmen: Inspelning av Stockholmsmoderaternas podd – om integration. Bilateralt möte och långbordslunch på utrikesdepartementet med EU-kommissionären för utvecklingsfrågor, Jozef Sileka. En dragning om den humanitära situationen i Gaza.
Sedan Benjamin Dousa (M) utsågs till utrikeshandels- och biståndsminister i september förra året har han varit en av regeringens mest omskrivna ministrar. Trumps tullkrig, kriget i Gaza, Ukraina…
Hans kontor i Arvfurstens palats har högt i tak, och stora tavlor. Han är uppvuxen i Kista och är med sina 32 år en av de yngsta ministrarna i regeringen. Säger att han inte kan någonting om såhär fina saker.
– Tydligen är de här möblerna något jättekänt. Och den här mattan också.
Under den senaste tiden har regeringen fått skarp kritik för sin hantering av Israels krig i Gaza.
Främst har det handlat om att regeringen sedan december förra året som ett av få länder stoppat sitt stöd till FN-organet Unrwa. Benjamin Dousa ger två skäl till varför. Det första: Israels beslut om att förbjuda organisationen försvårat möjligheten för dem att arbeta.
Det andra skälet:
– I decennier har Unrwa fått kritik för brist på neutralitet. Vart och vartannat år kommer nya anklagelser om kopplingar mellan Unrwa och Hamas.
Han tar upp två exempel: En befälhavare för Hamas som dödades i Libanon i september förra året visade sig vara Unrwaanställd. Och en ledare för Unrwas personalfack i Gaza som år 2017 blev vald till ett högt Hamas-ämbete.
Unrwa har sagt att anklagelsen om kopplingar mellan organisationen och Hamas är grundlös. I det första fallet var mannen avstängd från sitt jobb på grund av uppgifter om Hamaskopplingar – den andre mannen fick genast lämna sitt Unrwa-jobb.
Visar inte det att Unrwa tar det på allvar?
– Det är klart att det är bra att man agerar, men att det nästan systematiskt kommer anklagelser år ut och år in. Inte mot andra organisationer: bara mot Unrwa.
Men, säger han, det är stor skillnad mellan anklagelser och bevis.
– Jag har suttit i just det här rummet och framfört väldigt hård kritik till Israels ambassadör om det.
Enligt Dousa har den israeliska ambassadören gång på gång presenterat olika siffror över hur många Unrwa-medarbetare som var delaktiga i attackerna den 7 oktober. Unrwa har avskedat nio personer efter att en utredning visade att de kunde ha varit delaktiga.
Men enligt den israeliska ambassadören var de många fler, säger Dousa:
– Det var hundra, sedan var det tusentals. Jag svarade: Sverige kommer att agera på sekunden. Men vi måste ha bevis. Jag bad honom skicka över dem när han kom tillbaka till sitt kontor.
Han pausar:
– Jag väntar fortfarande.
Samtidigt tar du upp anklagelser mot Unrwa som en anledning till att stöd inte ska ges?
– Vi utgår ifrån det som faktiskt är bevisat. Jag har personligen träffat Philippe Lazzarini (Unrwas chef, reds. anm.), och tagit upp exakt det här. Och vi har väl inte känt att de har tagit det tillräckligt seriöst genom åren.
Benjamin Dousa framhåller att regeringen har dubblerat det humanitära stödet till regionen i år, från 400 till 800 miljoner kronor – som går till andra organisationer, som Unicef och WFP.
Ett av regeringens mål för svenskt bistånd är effektivitet: ”Det handlar om solidaritet mot mottagarna och legitimitet mot skattebetalarna”. Sidas humanitära avdelning kom i en rapport i maj fram till att Unrwa är det mest effektiva sättet att ge stöd till Gaza – ändå bedömer myndigheten att det inte är i linje med regeringens politik att ge stöd till Unrwa.
Varför då inte ge stödet till det som expertmyndigheten bedömer är mest effektivt?
– Av exakt de två skälen som jag tagit upp.
Benjamin Dousa var själv i Israel och Västbanken i två dagar i december.
– Av alla resor jag har gjort i hela mitt liv är det den resan som har gjort starkast intryck på mig som människa. I Sverige lär man sig om konflikten i mellanstadiet. Men det är en helt annan sak att träffa människor och se med egna ögon.
Förutom biståndet är det en annan del av frågan som hamnar på Benjamin Dousas bord: handelsavtalet mellan EU och Israel.
Oppositionen har kritiserat regeringen för att inte vilja bryta det handelsavtal som finns mellan EU och Israel – som ett sätt att sätta press på Israel. Just nu står Sverige bakom att EU gör en översyn av om Israel bryter mot klausuler om mänskliga rättigheter som finns i avtalet. Benjamin Dousa säger att det är det som går att få igenom i EU.
– Jag har pratat med flera handelsministrar, utan att nämna vilka länder, som säger: jag hör vad du säger men vi har viktiga israeliska investeringar i vårt land… Där känner man ju sig otroligt bakbunden av EU.
Och han känner sig bakbunden även när det gäller sanktioner: Sverige driver på i EU för utökade sanktioner mot bland annat extremistiska ministrar i Israel, och mot våldsamma bosättare. Men inte ens det går det att få konsensus kring bland EU-länderna, säger han.
– Det är liksom ’nasty people’ (otäcka människor) som blivit dömda i israeliska domstolar för mycket grova brott. Men ett tiotal länder blockerar det helt.
Så sent som i april sade Benjamin Dousa till DN att handelsavtalet med Israel ligger fast. Men under den senaste tiden har regeringen ändrat ton kring Israels krigföring.
Vad är det som ändrats?
– Den israeliska regeringens politik har radikaliserats så otroligt fort. Ministrar i regeringen pratar öppet om att tvångsfördriva över två miljoner människor, och påeldade av USA göra någon slags riviera som de ska ta över. Men Gazabornas hem tillhör Gazaborna. De tillhör varken USA eller Israel.
Förra veckan rapporterade DN att det på regeringens hemsida ändå fortsatt står att Sverige arbetar för ökad handel med Israel.
Vill regeringen främja ökad handel med Israel?
– Nej, men nu inväntar vi den här översynen av handelsavtalet som kommissionen gör. Och vi stöttar kommissionen i det arbetet.
Men jobbar regeringen för ökad handel med Israel i dag?
– Vi har inga planerade handelsresor till Israel som det ser ut i dag, det kan man inte säga.
Att Benjamin Dousas arbete är omdebatterat syns också på att han under de senaste veckorna fått avgångskrav riktade mot sig – och anmälts till konstitutionsutskottet tre gånger.
Det handlar bland annat om indraget stödet till Unrwa, anklagelser om ministerstyre – och rapporterade löften från hans statssekreterare Diana Janse till SD-stiftelsen Hepatica om att de skulle få Sidastöd, något de sedan fick. Dousa ser fram emot att KU granskar ärendena – han menar att det inte är någon hemlighet att regeringen håller på att lägga om biståndspolitiken.
– Men vi har vi aldrig varit inne i ett befintligt pågående ärende. Däremot kommer vi alltid säkerställa att Sida levererar på regeringens politik.
Tycker du kritiken du får som biståndsminister är orättvis?
– Jag hade nästan tyckt att det var värre om vi hade sett det som händer runt om i världen och ingen brydde sig. Då hade jag känt att ”vad fan är det som händer? Bryr ni er inte? Ser ni inte bilderna!”
I flera år var Benjamin Dousa, som tidigare var Muf-ordförande och länge setts som ett moderat framtidsnamn, borta från partipolitiken, som vd för Företagarna och Timbro. Nu har han nästan alltid kampanjjackan med sig inför nästa års val. Den här kvällen ska avslutas på Brommamoderaternas sommaravslutning.
– Politiker borde ha flera ben att stå på – för sin egen integritet, tycker han.
Dousa ser problem med att för många är ”hundra procent beroende” av sitt parti; för försörjning såväl som vänner.
– Den situationen har jag aldrig velat hamna i. Om någon kommer till mig och säger att jag ska driva igenom något som jag verkligen inte tror på, annars blir jag petad? Då har jag andra jobb att göra i näringslivet.