En glad hund, ett idylliskt men grått sörmländskt landskap och en avgörande tid. Det var fonden när sex statsministrar och en utrikesminister möttes på den svenska statsministerns sommarresidens.
De mörka molnen hopas sig över mer än Harpsundsjön. Sedan presidentvalet i USA råder det stor osäkerhet om Natostödet till Ukraina kommer att fortsätta som förut och om Natosamarbetet i framtiden.
Danmarks statsminister Mette Fredriksen sade efter mötet att läget blir farligare och farligare.
– Besluten vi tar de kommande månaderna kommer att eka i många år, sade Ulf Kristersson och syftade på kommande beslut om stöd till och en eventuell vapenvila i Ukraina.
De nordiska och baltiska länderna tillsammans med Polen tillhör Ukrainas allra mest hängivna vänner, och de har gett mest militärt stöd, om man räknar per capita. Nu lovar de sju länderna som träffades på Harpsund att de ska öka ansträngningarna för Ukraina. Bland annat ska landet få mer ammunition och Ukrainas inhemska försvarsindustri ska få stöd.
”Rysslands illegala aggressionskrig mot Ukraina och ökade användning av hybridåtgärder har skadat freden och stabiliteten i det Euro-Atlantiska området och underminerat den globala säkerheten allvarligt”, skriver de sex länderna i resolutionen från Harpsund.
Ministrarna diskuterade också det förestående maktskiftet i USA och kallade bandet över Atlanten för ”oumbärligt”. De underströk att de ökar sina försvarsanslag och kommer att fortsätta att göra det, det krävs mer än Natos gamla mål på att lägga två procent av BNP på försvaret om militäralliansen ska kunna omsätta sin nya försvarsplan i verkligheten.
Fakta.Försvarsanslagen i år i Norden, Baltikum och Polen (Andel av BNP)
Polen: 4,12 %
Estland: 3,43 %
Lettland: 3,15 %
Litauen: 2,85 %
Finland: 2, 41 %
Danmark: 2,37 %
Norge: 2,20 %
Sverige: 2,14 %
Källa: Nato:s uppskattning, Reuters
”Europa som helhet måste ta större ansvar för sin egen säkerhet”, skriver de, något som USA:s tillträdande president Donald Trump tidigare har efterlyst. Han har talat om att höja kravet på Natoländerna till minst tre procent av BNP.
Utav länderna som deltog på Harpsundsmötet är Sverige landet som i år lägger minst på sitt försvar.
– Vi är på väg nu mot 2,6 procent med en med svenska mått mätt väldigt hög hastighet. Sedan ska man alltid inse att när man växer så måste man växa på ett koordinerat sätt, men vi sätter ingen gräns där på något sätt. Jag är ganska säker på att med det Ryssland som vi nu ser kommer alla demokratier i Rysslands närhet att behöva lägga ner väldigt mycket resurser på att säkra vårt eget försvar, säger Ulf Kristersson till DN.
De förstörda kommunikationskablarna i Östersjön diskuterades också på mötet. Polens premiärminister Donald Tusk överraskade sin svenska värd med att föreslå att de nordiska och baltiska länderna ska patrullera tillsammans i Östersjön, ungefär som stridsflyg från Natoländer patrullerar i luften över Baltikum.
– Alla tycker det är en intressant idé. Sen ska den förankras i en bredare Nato-kontext. Det är inget vi fattar beslut om själva. Men vi vet ju att det händer komplicerade och svåra saker, dåliga saker på Östersjön, som är gemensam Nato-intresse, säger Ulf Kristersson till DN.
Polens premiärminister talade varmt för sitt förslag. Medan de andra statsministrarna uttryckte sig försiktigt om de två förstörda kommunikationskablarna i Östersjön var Donald Tusk frispråkig.
– Om något ser ut som sabotage är det sabotage. Det är min privata åsikt, säger han.
