Grundbulten i utredningens förslag är att regeringen ska peka ut lämpliga områden för vindkraft till havs. Intresserade bolag kan sedan ansöka om att bygga i dessa områden. Vem som får tillståndet avgörs genom auktion.
Ett sådant system ger bättre förutsättningar för ny havsvindkraft längs den svenska kusten, enligt utredarna. Samtidigt levererar de ett besked med stor politisk laddning. Det nya systemet för prövning räcker inte i sig för att fler projekt ska bli verklighet.
Utredarna har studerat grannländer som byggt ny havsvindkraft. De konstaterar att det i nästan samtliga fall har krävt statliga stöd för att projekten ska locka investerare. Samma sak gäller i Sverige, enligt en rapport som utredarna beställt från teknikkonsulten Sweco.
– Konsekvensen av vårt förslag är inte att utbyggnaden kommer att öka. Som vi bedömer det saknas nämligen förutsättningarna på marknaden i dagsläget, säger utredaren Magnus Hermansson som på fredagen lämnade över sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
De stöd som används i andra länder ser lite olika ut. I till exempel Danmark och Storbritannien handlar det om ett avtalat pris på elen som ska garantera lönsamhet. I Tyskland och Nederländerna står staten för anslutningskablarna till elnätet. Systemen kombineras med olika slags auktioner där de som vill bygga får lägga bud.
Några sådana stöd finns inte i Sverige i dag. Enligt energiuppgörelsen från 2016 skulle havsvindkraft i svenska vatten få anslutningen till stamnätet betald. Detta slopades dock efter valet 2022 av Tidöpartierna.
Att stödet slopades har åberopats av Vattenfall som ett skäl till att bolaget satt sitt projekt Kriegers flak på paus.
Magnus Hermansson menar att utredningens slutsats styrks av att det är många år sedan det byggdes någon vindkraft till havs i Sverige.
– Vår bedömning är att få eller inga av de ansökningar som ligger på bordet i nuläget kommer att blir verklighet utan att staten griper in på marknaden, säger Magnus Hermansson.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari stänger inte helt dörren för att införa någon form av stöd till havsbaserad vindkraft men vill in nuläget inte precisera sig.
– Utredarens förslag i dag är ett steg men det kommer att behövas mer. Vi ser att det är svårt att få lönsamhet för havsvindkraft. Se på Kriegers flak som har projekterats sedan 2002 och nu pausats. Vi kommer att få jobba vidare med den frågan.
Läs mer:
Regeringen nobbar vindkraft i Östersjön
Vattenfall pausar havsvindkraft – blir för dyrt
Fakta.Utredningens förslag
￭ Regeringen får ansvar för att peka ut i vilka havsområden det är lämpligt att bygga vindkraft. Det innebär att avvägningen mellan olika intressen – försvarsmakten, sjöfarten, berörda kommuner – är gjorda innan bolagen ansöker om att få bygga.
￭ Vem som ska få bygga avgörs genom auktioner där konkurrerande bolag får tävla genom att lägga bud.
￭ Ett tillstånd att bygga vindkraft till havs ska också vara förenat med en skyldighet att också förverkliga projektet.
￭ En konsekvens av den nya processen är att kommunerna inte längre får vetorätt när det gäller vindkraft i territorialvattnen närmast kusten.
￭ Utredningen konstaterar också att förslagen i sig inte kommer att leda till att det byggs mer. För detta krävs någon form av statligt stöd, vilket också är fallet i de grannländer där det har byggts mycket vindkraft.
Fakta.Havsbaserad vindkraft
■ Havsbaserad vindkraft kan potentiellt ge ett stort bidrag till Sveriges elförsörjning. Det blåser mer till havs och kraftverken kan byggas högre och över större områden utan lika stora störningar för människor som det blir på land. Sveriges långa kust ger många möjligheter.
■ Riksdagen har klubbat målet att Sveriges elförsörjning ska fördubblas till 2045. Regeringen hoppas på ny kärnkraft från 2035 men elproduktionen behöver troligen öka långt innan dess. Här kan havsbaserad vindkraft spela roll.
■ Sverige har halkat långt efter grannländerna när det gäller havsvindkraft. I Öresund finns en mindre park och fyra ytterligare projekt har fått godkänt av regeringen: ett i södra Östersjön, två i Kattegatt och ett i Skagerack. Dessa fyra befinner sig dock bara på planeringsstadiet.
■ Vattenfall meddelade i höstas att man pausar sitt projekt Kriegers flak på grund av bristande lönsamhet. Som ett skäl angavs att regeringen har slopat utlovat stöd för anslutning till elnätet.
■ I dagens system är det regeringen som avgör vilka vindkraftsparker som får byggas i ekonomisk zon (12-200 nautiska mil ut från kusten). Närmare land, i territorialvattnet, avgörs frågan i mark- och miljödomstol. Där har berörda kommuner vetorätt.
