Amerikanernas förtroende för Högsta domstolen är lågt. Samtidigt som rätten över tid har blivit alltmer politiserad har den också kantats av skandaler. Förra året antog HD för första gången en intern uppförandekod sedan det blivit känt att en konservativ fastighetsmogul gett dyra gåvor och betalat resor för domaren Clarence Thomas.
I en debattartikel i Washington Post skriver Joe Biden att HD befinner sig i en moralisk kris som väcker frågor om domstolens opartiskhet. Presidenten föreslår därför vad han beskriver som tre ”djärva” reformer för att återställa tilliten både till Högsta domstolen och den amerikanska demokratin.
Genom ett tillägg till landets grundlag vill Biden delvis upphäva HD-domen Trump mot USA, som innebär att presidenter åtnjuter absolut åtalsimmunitet för handlingar utförs inom ramen för ämbetet. Målet kretsade kring huruvida Trump kunde åtalas försöket att omkullkasta valresultatet 2020. Det är nu upp till en lägre instans att avgöra om Trump agerade som president eller inte.
”Jag delar våra grundlagsfäders uppfattning att presidentens makt är begränsad, inte absolut. Vi är en nation som styrs av lagar, inte av kungar eller diktatorer”, skriver Biden.
De andra två förslagen riktar in sig på att reformera domstolen som institution. I dag väljs rättens domare på livstid. Biden vill i stället att presidenten vartannat år utser en domare, som tjänstgör under en 18-årig mandatperiod.
En sådan regelbundenhet skulle enligt Biden säkerställa att ingen enskild president får oproportionerligt inflytande över nomineringarna. Just utnämnandet av konservativa HD-domare ses som en av Trumpadministrationens mest inflytelserika åtgärder. Tre av rättens nio domare utsågs av expresidenten, som därmed lyckades sätta en tydlig konservativ prägel på domstolen.
Slutligen föreslår Biden bindande regler för HD-domarna, till skillnad från dagens självreglerande system.
”Domare ska ha krav på sig att redovisa gåvor, avstå från politisk aktivitet offentligt och undvika mål där de eller deras partners har intressekonflikter”, skriver presidenten och pekar på att alla andra domstolar i landet måste följa liknande regler.
Chanserna att få i genom förslagen är dock små. Republikanerna kontrollerar representanthuset och i senaten har Demokraterna bara en liten majoritet. Att genomdriva ett tillägg till konstitutionen kräver dessutom att två tredjedelar av ledamöterna i båda den lagstiftande kongressens kammare röstar för förslaget.
