Nyligen meddelade Volvo Cars att de lägger ner sin bildelningstjänst Volvo On Demand. Trots att biltillverkaren plöjt ner miljardbelopp gick tjänsten aldrig med vinst, detta trots att Sunfleet – som bolaget hette innan Volvo tog över – lyckats med just det. Den 13 januari nästa år försvinner därmed hundratals delade Volvo-bilar från Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Helsingborg och Lund.
– Delningsekonomin är avgörande för att vi ska nå miljömål och minska trängseln i städerna, det behövs mer delningstjänster snarare än färre, så för samhället i stort är det negativt när en aktör drar sig ur. Det här kräver lite mer långsiktighet, säger Olof Holmgren, Sverigechef för den Toyota-backade bilpoolen Kinto Share.
Även norska Hyre som är på offensiv i Stockholm beklagar nedläggningen.
– På kort sikt innebär detta färre bildelningsbilar, vilket försvårar för personer som inte vill äga en egen bil, säger bolagets Sverigechef David Öberg.
För bara någon månad sedan lade även Aimo Share ned sin bilpool. Men att det skulle handla om någon kris för bildelning i stort tror varken forskare eller bransch.
– Självklart kommer deras kunder att se sig om efter andra alternativ, säger David Öberg och påminner om att de två största aktörerna i Norden – Hyre och Kinto Share – fortsätter att storsatsa i Sverige:
– Det här är ingen fluga.
Inte heller Maria Schnurr, senior forskare och expert på hållbar mobilitet på det statliga forskningsinstitutet Rise, tror att Volvos besked är något hot mot bildelning i sig.
Hennes snabbanalys är att Volvo Cars valde att satsa på fel marknadssegment, med ett för stort fokus på dyra bilar.
– Är man en person som vill använda bildelning då bryr man sig inte så himla mycket om just bilar. De andra aktörerna riktar sig mer till den breda massan. Så jag tror inte att det här är slutet, säger hon.
Båda Hyre och Kinto har, liksom flera andra bildelningsaktörer, sett en kraftig tillströmning av kunder. Kintos aktiva kunder ökade under sommarmånaderna med hela 30 procent jämfört med i fjol. Och Hyre fördubblade sina bokningar under årets första sex månader.
Det är tunna marginaler i branschen. Begränsad betalningsvilja tillsammans med höga kostnader är utmanande.
Båda aktörerna uppger sig vara på god väg mot lönsamhet på den svenska marknaden. Lyfter man blicken kan man se en liknande utveckling i Europa – där antalet användare av bildelningstjänster ökat från 12,7 miljoner till 16,3 miljoner mellan 2017 och 2022, enligt Statista. 2027 beräknas över 20 miljoner människor använda sig av en bilpool
Men förutsättningarna mellan länderna ser väldigt olika ut. Delade bilar betalar i dag lika mycket i parkeringsavgift som en privat bil, i jämförelse med Danmark där det kostar upp till fem gånger så mycket att parkera en privat bil. Inte heller har städerna möjlighet att erbjuda bilpoolerna dedikerade parkeringar på gatan. Dessutom betalar de 25 procent i moms, till skillnad från taxi som betalar 6 procent.
– Det är tunna marginaler i branschen. Begränsad betalningsvilja tillsammans med höga kostnader är utmanande. Men bilpoolsbranschen är större än någonsin och kommer fortsätta att växa. Att sälja funktion framför produkt och därmed nyttja resurser bättre kommer bli allt vanligare framöver, säger Peter Algurén, som var Sunfleets första vd och numera är mobilitetsstrateg på Ziklo Bank.
Läs mer:
Då blir det billigare att ta taxi än att köpa bil
Bilen är den stora förloraren under ekonomiska krisen
Läs mer om mobilitet och transportsektorns gröna omställning på di.se/mobilitet.