Bilen är den stora förloraren under ekonomiska krisen

De senaste åren har inneburit ett ekonomiskt stålbad för många svenskar. Kostnaderna har ökat samtidigt som reallönerna sjunkit. Det här återspeglas distinkt i våra resvanor.

I sin fjärde mobilitetsstudie kan strategi- och teknikkonsultföretaget WSP konstatera att 48 procent av storstadsborna har ändrat sina pendlingsvanor till följd av prisökningarna.

– Det vi ser är att många har rest mindre eller valt andra färdmedel för att spara pengar, säger Lasse Brand, mobilitetsexpert på WSP och författare till studien.

I studien har man ställt direkta frågor till personer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala om det är just kostnadsökningarna som orsakat de ändrade resmönstren och svaren är tydliga. De grupper som ändrat sina resvanor mest är föräldrar med barn under 18 år, låginkomsttagare och unga vuxna.

– Vi frågade från vilket färdmedel och till vilket färdmedel som de har bytt, både när det gäller pendling och privata resor. I båda fallen är det väldigt tydligt att en mycket större andel har valt bort bilen än som har bytt till bil.

Här är alltså bilen den stora förloraren. Bland de resenärer som helt eller delvis bytt färdmedel är nettoeffekten för bilen minus 21 procent för arbetspendling, när det gäller privata resor är tappet 20 procent.

Det handlar i stor utsträckning om att det är ett dyrt färdmedel – både när det gäller inköp, men också i fråga om kostnader för drivmedel och parkering.

– Jag tror även det finns ett samband med distansarbete. När du inte åker till kontoret varje dag så orkar man cykla mer. Vissa kan till och med välja vilka dagar de cyklar, då kanske de väljer dagar som det är vackert väder, säger Lasse Brand och understryker att cykelns popularitet fortsätter att växa.

Vanliga argument för att välja cykeln är hälsan och klimatet. Nu har alltså även ekonomin seglat upp som ett tungt vägande skäl bland storstadsborna.

– Det blir intressant att följa om dessa nya vanor kommer att bestå när inflationen nu sjunker, räntorna sänks och köpkraften återvänder, säger Lasse Brand.

Studien bekräftar också att det finns stora skillnader mellan hur folk tar sig fram i olika städer. Malmö är alltjämt en utpräglad cykelstad medan man i Göteborg gärna tar bilen. Stockholm är den stora kollektivtrafiksstaden.

– Stockholmare är också snabba med att hoppa på nya trender, som elsparkcyklar och bilpooler, säger Lasse Brand som tror att skillnaderna i rörelsemönstren beror på städernas utformning.

– Stockholm har i stor utsträckning byggts utifrån tunnelbanan och pendeltågsnätet. Malmö är en platt stad som sedan 20-30 år tillbaka har satsat mycket på cykeltrafiken. Det är oftast det snabbaste att ta sig fram i Malmö. När det är lätt att cykla så cyklar folk.

Under pandemin störtdök resandet med kollektivtrafiken. Sedan dess har siffrorna återhämtat sig i övriga Norden. Men för SL:s del går det olycksbådande trögt. I Stockholm ligger resandet nu ungefär på 84 procent av normalåret 2019.

– SL har en svår utmaning att lösa här. Återhämtningen för resandet går betydligt snabbare i andra nordiska huvudstäder. Ökat distansarbete kommer att vara en fortsatt utmaning för SL, kollektivtrafiken är starkast på arbetsresor, om det resandet sjunker så slår det hårt, säger Lasse Brand.

Samtidigt betonar han att det inte finns någon anledning till att oroa sig på längre sikt.

– Stockholm är en växande stad och kollektivtrafiken byggs hela tiden ut. Men nu gäller det att upprätthålla utbudet och fortsätta att vara attraktiva så att man lockar tillbaka resenärerna.

Läs mer:

Kritiken: SL-trafiken inte redo när stockholmarna återvänder till kontoren

SL:s vd: Månadskortet är fortfarande billigt