Kuppen mot Louvren sätter genast fart på spekulationer och jämförelser med andra konststölder – för oss närmast rififikuppen mot Moderna museet 1993, de väpnade rånen på Nationalmuseum år 2000 och Munchmuseet 2004. Stöldgodsens värden är i alla dessa fall enorma, konstföremålen ikoniska och tjuvarna fräcka, snabba och väl förberedda. Insiderbrott är vanliga – redan 1911 då ”Mona Lisa” stals från Louvren.
Stöldgodset har också blivit allt svårare att sälja på grund av databaser över stulna konstskatter, plus AI-verktyg som lätt identifierar försvunna föremål på digitala bilder
Stölder av kulturarvsföremål har dock blivit svårare att genomföra på grund av alltmer avancerade säkerhetssystem (ofattbart bristfälliga på Louvren). Stöldgodset har också blivit allt svårare att sälja på grund av databaser över stulna konstskatter, plus AI-verktyg som lätt identifierar försvunna föremål på digitala bilder.
Så slipade brottslingar behöver en säker köpare – eller satsa på ”artnapping” och kräva en lösensumma, vilket för övrigt Nationalmuseum vägrade betala år 2000. Den rafflande historien har Ernst Brunner omsatt i romanen ”Yngling på guld”.
I filmhistorien har spektakulära konstkupper varit ett älsklingstema. Min favorit är ”Äventyraren Thomas Crown”, nyinspelningen från 1999 med Pierce Brosnan – en gentlemannatjuv som stjäl en Monetmålning värderad till hundra miljoner dollar, för att kunna njuta den i splendid isolation. Hemliga konstsamlare av denna sort har avslöjats flera gånger i Asien.
Det allra senaste i fiktionen är dock stölder av kulturföremål som i sin tur rövats av hänsynslösa kolonisatörer, i synnerhet i Afrika. Än så länge alltså mest som fantasier, som uttryckts av vassa kulturdebattörer – ett frustrerat svar på resititutionsprocesser som gått i stå.
Skräckscenariot i stöldsammanhang är att konsten blir skadad, nedsmält eller på annat sätt demonterad, vilket är en akut fara för kända smycken med dyrbara ädelstenar.
En mardröm nu för Louvren.
Läs mer: ”Antikrundan”-profilen om juveldramat: ”Det blir ett hack i historien”
