Som ett ytterligare symptom på läsningens och den moderna manlighetens kris kommer vi nu att plågas av book bros. I likhet med deras äldre kusiner – tech bros – känns de igen på skäggoljan, den svarta t-tröjan och jeansen, hö-höandet och den spontana sociopatin.
Det nya amerikanska förlaget Spines leds av fyra smilande snubbar som avser att ge ut 8 000 böcker nästa år. Böcker som – naturligtvis – utges med hjälp av AI. Detta meddelar branschtidskriften The Bookseller. Det kommer att ta cirka tre veckor från manus till färdig bok, skrattar book bros.
Där har vi alltså litteraturens framtid. Antagligen är det frågan om ett hybridförlag som skräddarsyr produkter åt hugade författare av självbiografier med konspirationsteoretiska inslag. Intäkterna kommer gissningsvis att komma från författarnas egna fickor.
Personligen accepterar jag som bekant inte ens ljudböcker som ett fullgott alternativ till gedigna skinnband författade av människor, så jag ser inte fram emot book bros debut i branschen.
■ ■ ■
Ett av de klagomål som book bros har på bokbranschen är att den varit så långsam med att ta till sig AI, som ju har skyndat på hart när alla andra branscher. Det är ett graverande synsätt. Demokratins gamla teoretiker grundade sin ideologi i långsamheten som ett helt nödvändigt inslag. Det skulle ta tid att besluta saker; det skulle tröskas och skickas med depesch kors och tvärs över landet.
Mer totalitära ideologier föredrar som bekant brådskan. Helst ska ett nytt lagförslag beslutas av autokraten personligen, genast, så snart denne har kommit att tänka på det. Läskunnighet blir något subversivt i en sådan stat, varför urholkningen av bokläsning och attacker mot böckerna blir ett självklart inslag i en stat som strävar efter totalitarism.
Vi bör betrakta den långsamma bokläsningen som en revolutionär handling och betrakta även små aggressioner – som snabbspolade ljudböcker, lyssneläsning i skolan och book bros – som den repression de är.
■ ■ ■
Tidskriften Hjärnstorm inleder nya numret (157) med minnestexter kring grundaren Staffan Kling, som avled tidigare i år. Hjärnstorm lanserades för 47 år sedan, i Boden. Anekdoter, festande och tidsfärg präglar minnesorden om en humanistisk spjuver som avfärdade matematiken som ”vidskepelse”.
■ ■ ■
Veckans kritikerlista introducerar Herman Melvilles kortroman, eller långnovell, ”Bartleby, skrivaren” som förlaget Bakhåll har låtit Marie Berthelius nyöversätta. Melville är ju mest känd för ”Moby Dick”, som lika ständigt som oförtjänt förekommer i topp på amerikanska litteraturstudenters listor över tråkigaste kursböcker.
Kanske är det för att det är så svårt att associera valexegeten Melville med humor, som Bartleby med tiden har, liksom, vandrat iväg från sin upphovsman och blivit en kultgestalt i egen rätt. Kontoristen som möter arbetslivets alla krav med orden ”jag skulle föredra att inte göra det”, har blivit en självklar rebell för vår tid. En given julklappsbok till alla löneslavar.
Prenumerera på nyhetsbrevet här.
1. Eduardo Halfon: ”Canción”
Övers. Hanna Nordenhök. Tranan, 140 sidor (1)
Drabbande släktberättelse och personlig tillbakablick på inbördeskrigets brutala Guatemala.
2. Johanna Larsson: ”Bokstavstro”
Ellerströms, 127 sidor (2)
Debutlyrik som djärvt och vackert hanterar språkfilosofi, missionsberättelse och existens.
3. Sally Rooney: ”Intermezzo”
Övers. Klara Lindell. Albert Bonniers förlag, 457 sidor (4)
Den irländska generationsrösten har skrivit en förförisk fjärde roman som återförtrollar världen.
4. Andrea Wulf: ”Fantastiska rebeller. De första romantikerna”
Övers. Inger Johansson. Albert Bonniers förlag, 500 sidor (3)
Rik bladvändare om kretsen kring Goethe, Fichte och Schiller i den lilla tyska staden Jena.
5. Uwe Wittstock: ”Marseille 1940. Den tyska litteraturens flykt”
Övers. Jens Christian Brandt. Nirstedt/litteratur, 428 sidor (6)
Den tyske journalisten fortsätter sin undersökning av de intellektuellas flykt från nazismen.
6. Peter Pomerantsev: ”Att vinna ett informationskrig”
Övers. Ola Nilsson. Ordfront, 377 sidor (9)
Journalisten och författaren kopplar dagens informationskrig till andra världskrigets motsvarighet.
7. Maria Stepanova: ”Flyktpunkten”
Övers. Nils Håkanson. Nirstedt/litteratur, 168 sidor (7)
Den hyllade ryska exilförfattaren skriver om att börja från noll och återerövra ett liv.
8. Gerald Murnane: ”Inlandet”
Övers. Lars Ahlström. Weyler 242 sidor (10)
En av världslitteraturens mest briljanta enslingar skriver om Australiens och Ungerns slättländer.
9. Brenda Navarro: ”Aska i munnen”
Övers. Hanna Axén. Tranan, 220 sidor (8)
Explosiv mexikansk roman om slit, rasism och fattigdom i nya och gamla världen.
10. Herman Melville: ”Bartleby, skrivaren”
Övers. Marie Berthelius. Bakhåll, 96 sidor (ny)
Kultförklarad klassiker om arbetsvägran som fått ny språkdräkt och betydelse för vår tid.
Tio DN-kritiker väljer
Kritikerlistan innehåller böcker utkomna efter den 30 augusti. Förra veckans placering inom parentes. Listan röstas fram av DN-kritikerna Jan Eklund, Ingrid Elam, Johanna Käck, Rebecka Kärde, Kristina Lindquist, Maria Schottenius, Greta Schüldt, Sandra Stiskalo, Jonas Thente och Björn Wiman. Alla recensioner finns att läsa på dn.se/kultur
