Easypark och Parkster är de två stora konkurrenterna när det gäller parkeringsappar. Bägge finns på omkring 400 orter i hela landet, men Easypark är störst i Stockholmsområdet. Båda har godkänts av Stockholms stad som ersättare till kommunens egen app ”Betala P”, som skrotades för några veckor sedan. Kravet var att de inte skulle ta något extra betalt för de parkeringarna – men som DN berättat tidigare valde Easypark att fortsätta lägga på avgifter i appen, och lägga den påslagsfria parkeringen i en särskild lösning på nätet.
Även Mobill har en sådan lösning, medan Parkster och E-park har den avgiftsfria parkeringen i sina vanliga appar.
Många bilister har hört av sig till DN om att Easyparks webblösning är krånglig, ibland inte fungerar och att det hänt att det lagts på en avgift i alla fall. Samtidigt uppmanar Easypark hela tiden användaren att gå över till appen, som alltså lägger på 15 procent på parkeringssumman, minst 4,95 kronor.
Enligt Parksters vd Lars Andersson kan Easypark, som är marknadsledande med omkring 60 procent av parkeringarna i Stockholm, på det sättet skörta upp Stockholmarna med över hundra miljoner kronor, eftersom det rör sig om 15 miljoner transaktioner på i genomsnitt 55 kronor.
– Jag vänder mig inte emot att någon tar ut avgifter, jag vänder mig mot att man försvårar att välja kostnadsneutralt, och att man inte tidigare varit transparent med kostnaderna, säger Lars Andersson.
Som DN berättat tidigare har flera kommuner krävt i avtalen om att Easypark ska ha en lokal användarprofil i appen, som ska vara utan extra avgifter på kommunala parkeringar. Men om man inte använder profilen blir det dock avgifter som vanligt, och så fort man är utanför kommunen måste man byta användare.
– Vi erbjuder alltid ett val. Vi tar antingen 0 kronor eller 5 kronor för mervärdestjänster. Vi har aldrig ett procentuellt påslag, då blir det extremt mycket pengar som går i avgifter, säger Lars Andersson.
Parksters rörelseresultat ligger på omkring 50 miljoner per år, men lönsamheten är svår att jämföra med Easyparks, eftersom de redovisar intäkterna på olika sätt.
Parksters omsättning landar på omkring en miljard i den senaste årsredovisningen, men den siffran inberäknar hela parkeringskostnaden, inte bara Parksters andel. Omsättningen ökar med ett par hundra miljoner per år de senaste åren.
Enligt Lars Andersson ligger företagets vinstmarginal på omkring 10 procent, vilket räknas som ett mycket bra resultat.
DN har tidigare ställt frågor till Easypark om de procentuella påslagen och hur stora vinster man gör på enskilda parkeringar. Det svar som kommit per mejl är att man anser att avgifterna är rimliga, att man erbjuder en avancerad app, och en särskild webblösning för att parkera i Stockholm. Hur mycket man tjänar på enstaka betalningar – där Easypark i Stockholms kommun kan lägga på upp till 40 kronor, och på andra platser ännu mer – har Easypark inte velat kommentera.
”Av konkurrensskäl delar vi inga siffror som kan kopplas till våra transaktioner”, skrev företaget i ett mejl.
Enligt företagets offentliga årsredovisningar är det dock en lönsam affär.
Easypark redovisar 2023 intäkter från parkeringsverksamheten på omkring 470 miljoner, övriga intäkter på omkring en miljard och ett rörelseresultat på hela 373 miljoner. Hur stor del av rörelseresultatet som kommer från parkeringsverksamheten går inte att säga. Enligt årsredovisningen kommer den övriga omsättningen bland annat från internfakturering inom koncernen.
Av de tidigare årsredovisningarna framgår det att vinstmarginalerna i företaget ibland legat på höga nivåer och att omsättningen ökat kraftigt. Även under de åren har det dock funnits övriga inkomster på flera hundra miljoner .
Easypark är mer lönsamt också för att det är störst i Stockholmsområdet, där det är dyrare att parkera. Eftersom företaget har ett procentuellt påslag på parkeringsbeloppet blir det en kraftig utväxling.
De senaste åren har Easypark också vuxit genom att köpa upp konkurrenter, Flowbird för ett år sedan, och tidigare även SMS-park.
Utöver Parkster och Easypark finns det ett tiotal parkeringsappar i Sverige, som används i mindre utsträckning. De största framgår av listan intill. Flera av dem, som Aimo Park och Apcoa driver även parkeringshus, och det går inte att särskilja hur mycket av intäkterna som kommer från parkeringsapparna.
Parkeringshusens verksamhet påverkades kraftigt av pandemin och av att folk börjat arbeta mer hemifrån.
DN har bett Easypark att kommentera uppgifterna i årsredovisningarna.
