– Get the fuck out of Minneapolis, fräste den 44-årige borgmästaren av Minneapolis, Jacob Frey.
Han riktade sig till den statliga migrationspolisen ICE, som den 7 januari skjutit ihjäl en demonstrant i en bil Minneapolis.
– Vi vill inte ha er här, förtydligade Frey till ICE, som jagar papperslösa invandrare på uppdrag av Vita huset.
– Ert påstådda motiv är att skapa något slags säkerhet här och ni gör det rakt motsatta.
Dödandet av den 37-åriga trebarnsmamman Renee Good i Minneapolis har på nytt förvandlat den multikulturella halvmiljonstaden till ett amerikanskt epicentrum för sammandrabbningar mellan representanter för det statliga våldsmonopolet och en ursinnig lokalbefolkning.
En flashback från Trumps första mandatperiod, då Minneapolis-polisen Derek Chauvin kvävde den 46-årige afroamerikanen George Floyd till döds. Det var den 25 maj 2020. Protester utbröt, ett polishus sattes i brand och demonstranter krävde att Minneapolis polis helt skulle avskaffas.
Jacob Frey – en ung jurist från östkustens Virginia, en maratonlöpare med pojkaktig uppsyn – var Minneapolis borgmästare redan då.
Efter mordet på George Floyd sjösatte den färske borgmästaren reformer som syftade till att förhindra polisövervåld av det slag som dödat afroamerikanen. Under begravningsceremonin föll Jacob Frey på knä vid mordoffrets kista och grät så häftigt att det riste genom hela överkroppen.
Men borgmästaren gick inte demonstranterna i Black Lives Matter hela vägen till mötes. Jacob Frey blev snarast en symbol för ideologisk återhållsamhet i den revolutionära anda som rådde i USA månaderna efter mordet.
Två veckor efter Floyds död uppsökte en stor folkmassa Freys bostad i Minneapolis. En kvinna med mikrofon frågade om borgmästaren tänkte avskaffa polisen, vilket fyra ledamöter i stadsfullmäktige då ville.
Över hela landet krävde liberala politiker och hundratusentals aktivister att polisen skulle reformeras i grunden. Men Frey sade nej, polisen i Minnepolis skulle inte avskaffas, meddelade han. Hopen skanderade då: ”Åk hem, Jacob, åk hem!”. De vrålade ”Skäms!” efter Frey när han ensam kryssade genom folkhavet av förbannade aktivister.
Det såg ut som Freys politiska karriär i Minneapolis var över. Han trodde det själv. Det blev kanske tvärtom. I många liberalt styrda städer, inte minst i Minneapolis, sköt brottsligheten i höjden när polisen bantades i kölvattnet av mordet på Floyd.
Att Frey vägrade hörsamma demonstranternas krav på en avskaffad poliskår måste på sikt ha stärkt hans auktoritet. Han vann i alla fall en andra mandatperiod i november 2021 och säkrade en tredje mandatperiod som borgmästare i november 2025.
Skillnaden i Jacobs Freys uppträdande då och nu illustrerar det upphetsade politiska läget under Trumps andra mandatperiod. Att den sansade Frey vrålar ”dra åt helvete” åt en statlig myndighet med tungt våldskapital är sensationellt. Den öppna konflikten mellan staden och staten på Minneapolis gator skulle kunna växa till ett inbördeskrigsliknande tillstånd.
Freys stöd för Minneapolis stora somaliska befolkning är utan reservationer. Att kriminella företrädare för den somaliska diasporan i Minnesota tankat den amerikanska välfärdsstaten på uppskattningsvis tio miljarder kronor och stoppat i egna fickor eller fört utomlands har Frey inte förnekat. De ska dras inför rätta, säger han. Men upprepar samtidigt att ”man inte kan anklaga ett helt samhälle för enskildas handlingar”.
När det i början av december stod klart att Trumpadministrationen skickat ett hundratal ICE-polis till Minnepolis för att uttryckligen jaga somalier kallade Frey till en presskonferens. Flankerad av Minneapolis muskulösa polischef Brian O’Hara adresserade Frey somalierna i staden. Hans röst darrade av uppdämd vrede: ”vi älskar er”, förkunnade han, ”vi står bakom er”.
Frey är jude, vilket förklarar en del av hans lojalitet med somalierna. Hösten 2018, när Frey var färsk som borgmästare, stötte jag själv på honom i kommunhuset i Minneapolis i sällskap med en somalisk värd, kommunpolitikern Abdi Warsame.
Frey sade till DN att han kunde identifiera sig med somalierna: deras entreprenörsanda och tillvändhet mot det amerikanska majoritetssamhället påminde honom om hans egen ryskjudiska minoritetskultur på mödernet. De somaliska patriarkerna med sina knarriga ironier och tunga gester i Minneapolis var hans egen morfar upp i dagen.
Likt många andra judar skakades Frey av massakern i Israel den 7 oktober 2023. När protesterna mot Israels övervåld i Gaza ibland slog över i antisemitism frågade sig Frey om han skulle tona ned sin egen judiska identitet. ”Och så fort jag tänkte tanken var det nästan som jag örfilat mig själv”, har han berättat. ”Nej, jag ska vara ännu mer öppen, ännu mer högljudd”.
