Amerikansk ekonomi har hämtat sig och USA-börsen står i topp med en ny rekordnotering för indexet S&P 500 igår. Men det amerikanska presidentvalet i november kommer allt närmre och med det också en del osäkerhet.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, minns senast Donald Trump valdes till president och flaggar bland annat för risker kopplade till världshandeln.
– Det var där han började sin protektionistiska resa dels när han visade hårt mot hårt med Kina, dels när han införde ståltullarna. Sedan kom Joe Biden och skulle ta bort de där tullarna men det gjorde han inte helt, säger hon.
Inför det här valet ser hon samma tongångar – båda kandidaterna är fortsatt protektionistiska men i olika utsträckning.
– Båda kommer nog fortsätta den här strategin mot Kina, Biden har inte varit så specifik förutom kring elbilar där han pratar om en hundraprocentig tull. Men Trump pratar om 60 procent på varor från Kina, 200 procent på elbilar och framför allt tio procent på alla varor andra länder, säger Stråberg.
Det är dels en direkt risk för svenska företag, ungefär tio procent av exporten går till USA, dels en risk för världshandeln.
– Sprider det sig till ett handelskrig, om det blir någon typ av sandlådeeffekt, kan det få en väldigt stor påverkan.
Samtidigt är börsen på rekordnivå – hur ska man tolka det?
– De två sakerna behöver inte vara korrelerade egentligen. Att börsen går bra nu har snarare att göra med att USA, samtidigt som Europa och Sverige pratar om mjuklandningar, knappt haft någon landning alls. De har bara studsat upp igen på grund av att man haft en stark arbetsmarknad och inte fått en lika stark tillväxt i löneökningarna, säger Alexandra Stråberg.
Marknaden har också sänkt förväntningarna på centralbanken Fed. Tidigare räknade många med sex styrräntesänkningar men centralbankschefen Jerome Powell har framgångsrikt lyckats sänka förväntningarna till två sänkningar, påpekar Stråberg.
Vad är viktigast för omvärlden – vem som är centralbankschef eller vem som är president?
– Det beror på vilket läge man är i. Är det hög inflation är det sannolikt centralbanken som har störst makt. Har vi fått ner inflationen så att räntorna är på väg ner och det mer handlar om ekonomins långsiktiga utveckling är det sannolikt presidenten.
– När vi nu har det här valet i november skulle jag säga att båda de här två sakerna spelar roll.
Frida Bratt, sparekonom på nätbanken Nordnet, menar att Donald Trump för en mer inflationsdrivande politik med tullar som gör varor dyrare och en mer spenderarvänlig finanspolitik. Det skrämmer marknaden.
– Efter debatten där Joe Biden inte gjorde så bra ifrån sig kunde man se att dollarn och räntorna steg direkt, just eftersom Trump anses ha vunnit debatten. Det är ganska tydligt att marknaden anser att en Trumpseger skulle kunna göra inflationen ännu trögare och att det eventuellt håller styrräntan högre under längre tid. Det är ingenting som börsen gillar, säger hon.
Å andra sidan anses Trump vara mer företagarvänlig, vilket kan gynna börsen.
– Vi att Trump är mer för avregleringar, han anses vara mer företagarvänlig. Det kan ur börsens perspektiv väga upp och göra att man ändå anser att han är bra för de finansiella marknaderna, konstaterar Frida Bratt.
Läs även: Hetaste namnen att ta över om Biden hoppar av
