På spisen står två stora kastruller med vatten. Hyresgästerna Jadwiga och Jean Papoutsas, 75 och 78 år, hjälps åt att tvätta varandra i badkaret.
– Vi är gamla nu och har jobbat hela våra liv i Sverige. Vi förtjänar inte lidande. Jag blir ledsen, säger Jadwiga Papoutsas.
Hon har en sjal om axlarna, men har annars för vana att gå runt med tjock morgonrock utanpå kläderna. Det är kallt i lägenheten på sjunde våningen. Hennes make Jean bär dunväst.
Hundratals barn och vuxna är skrivna i den skandalomsusade bostadsrättsföreningen Femman på Rosengård i Malmö.
– Barnen gråter. De fryser, säger Jadwiga Papoutsas.
Den 2 oktober stängde Eon av värme och varmvatten för de 67 lägenheterna i bostadsrättsföreningen, något Hem och hyra var först med att rapportera om. Beslutet fattades inte i en handvändning.
Bostadsrättsföreningen har under en lång period inte betalat sina fjärrvärmeleveranser och till slut nått en skuld till Eon på ”betydande belopp”. Bolaget har erbjudit möjlighet till avbetalningsplan och i god tid informerat om risken för avstängning, enligt kundservicechef Mikael Bladh.
”Vi har under en längre tid sökt dialog med styrelsen. Tyvärr har detta inte gett något resultat”, skriver han i ett mejl till DN.
Skulden till Eon är en av flera. Föreningen har två skulder hos Kronofogden och 35 betalningsförelägganden, varav åtta är ”pågående”. I många av husets lägenheter finns problem med mögel och fuktskador. Malmö stads miljöförvaltning har krävt insatser för att sanera de mögelangripna lägenheterna – och har viteskrav på över en halv miljon.
Mycket vad gäller huset är oklart. Ingen vet säkert hur många av fastighetens lägenheter som är bostadsrätter respektive hyresrätter. Enligt uppgifter till DN och flera andra medier fungerar delar av huset i praktiken som hyreshus.
Det senaste halvåret har fyra hushåll med hyresgäster, däribland Jadwiga och Jean Papoutsas, dragits med det märkliga problemet att inte kunna betala sin hyra. Företaget som tidigare skött saken har gått i konkurs.
Redan för fem år sedan rapporterade Sydsvenskan om misär i flera kapade och misskötta bostadsrättsföreningar i niovåningshuset ”Kinesiska muren”. En av föreningarna i huset havererade ekonomiskt och togs över av Malmös kommunala bostadsbolag.
Men i bostadsrättsföreningen Femman pågår fortsatt vanskötsel. Grannar i huset pekar samstämmigt ut en man i 40-årsåldern som den som styr föreningen. Han har suttit i styrelsen i över elva år och har tidigare, enligt Skatteverket, dragit in miljoner på att äga och hyra ut ett stort antal av husets lägenheter. Det framgick av Sydsvenskans granskning för några år sedan. Det är också han som håller i föreningens kontakter med myndigheterna.
– Han har satt munkavle på alla som köpt lägenheter och som hyr. Många betalar honom i handen. Det blir bara värre och värre, säger Jadwiga Papoutsas.
Mannen satt i styrelsen även för den konkursade grannföreningen. Det är till hans numera konkursade säkerhetsbolag som boende i Femman tidigare betalat hyran. I tingsrätten är han dömd för bokföringsbrott kopplat till föreningarna i huset.
Mannen vill inte ställa upp på en intervju med DN. Han tycker att medierna ljuger och smutskastar, och inte bryr sig om ”fakta”.
När DN frågar om föreningens skulder klickar han bort samtalet.
Resten av styrelsen är det inte mycket med. Föreningens ordförande är utvandrad till Storbritannien. Vice ordförande bor i ett helt annat område i Malmö, Västra hamnen. Även hon är dömd för bokföringsbrott kopplat till husets föreningar.
Flera instanser har länge pekat ut bostadsrättsföreningar som sårbara för ekonomisk brottslighet. De senaste åren har lagändringar gjorts för att stävja problemen – inte minst mot bakgrund av kapade föreningar och brottsliga upplägg i Malmö. Det har blivit lättare för köpare att jämföra föreningar och enklare för medlemmar att vända sig till Bolagsverket och kräva att en utomstående granskare eller revisor kopplas in.
Men ytterst vilar ansvaret på bostadsrättsinnehavarna själva, påminner Johan Kleveland, jurist på branschorganisationen Fastighetsägarna.
– Systemet bygger på att medlemmarna tar till vara på sin rätt och sköter förvaltningen på ett bra sätt, säger han.
Jadwiga och Jean Papoutsas har bott i olika lägenheter i huset i 48 år. De drömmer sig gärna tillbaka till åren när NCC var deras hyresvärd. Nu vill de inget hellre än att flytta och står i kö till en seniorlägenhet.
– Men vi klarar inte alltför hög hyra, säger Jadwiga Papoutsas.
Hon visar runt i lägenheten. Fönstret i sovrummet går inte att stänga. Jadwiga Papoutsas har köpt tjocka gardiner som skydd mot draget. I badrummet har paret en grön balja. Det är i den de tvättar sina kläder. Husets tvättstugor är obrukbara – maskinerna, torktumlarna och torkskåpen är sönder.
– Jag värmer vatten i köket och tvättar i baljan. Om det är lite sol får vi hänga upp det på balkongen. Men påslakan! Och handdukar! Det går inte. Jag orkar inte längre, säger Jadwiga Papoutsas.
Flera av hyresgästerna i huset är medlemmar i Hyresgästföreningen. För två år sedan gjorde organisationen ett försök att få igenom tvångsförvaltning av bostadsrättsföreningen. De krävde att styrelsen skulle stängas av och att en utomstående förvaltare skulle ta över. Det blev nej i hyresnämnden. Skälet var att antalet hyreslägenheter i Femman ansågs vara för få.
På Miljöförvaltningen i Malmö stad är Sandra Lublinn, tillförordnad enhetschef, bekymrad. De boende har levt utan värme och varmvatten i över en månad.
– Det här är en akut situation, det blir kallare och kallare, säger hon.
Kommunen har skickat in krav om nya viten till mark- och miljödomstolen. 20 000 var fjärde vecka kan dömas ut om föreningen inte löser problemen med fjärrvärmen. Den 1 november kom ett mejl till kommunen undertecknat ”styrelsen”. De bad om mer tid.
– Vi kan inte ge dem mer tid. Det är en olägenhet för människors hälsa, säger Sandra Lublinn.
Kommunen har skickat ut socialsekreterare till huset för att knacka på barnfamiljernas dörrar och lämna information om var man kan vända sig om man behöver hjälp.
I paret Papoutsas hall sitter gamla foton från när Jadwiga och Jean träffades i Polen på 1970-talet – och förlovade sig i Jeans hemland Grekland.
– Det här är min familj, säger Jean stolt och visar bilder på parets två söner och barnbarn.
I 50 år har de bott tillsammans i Sverige. Jean har jobbat som elektriker i egen firma och på reningsverk, Jadwiga inom psykiatrin.
– Jag betalar mina räkningar och har aldrig varit hos socialen. Vi accepterar lagar och regler. Sverige är mitt land, men jag har aldrig upplevt det så här innan, att det inte finns någon hjälp att få, säger hon.
Paret kan inte begripa att ingen myndighet tycks ha mandat att ingripa – trots att både de och andra hyresgäster i huset har kämpat för sin sak. Jadwiga Papoutsas blir blank i ögonen. Termometern i vardagsrummet visar fjorton grader varmt.
– Jag älskar Sverige, men i dag är jag ingenting.
Fakta.Nya lagar för att skydda bostadsrätter
De senaste åren har flera lagändringar gjorts för att stärka skyddet för bostadsrättsinnehavare.
Bostadsrättsföreningar måste nu göra tydligare årsredovisningar. Nyckeltal måste redovisas för att det ska vara lättare för köpare att jämföra föreningar.
Det har blivit enklare för medlemmar att vända sig till Bolagsverket och begära att en utomstående granskare eller revisor kopplas in.
I dag sköter varje bostadsrättsförening sitt eget register över vem som äger lägenheter i huset, men ett statligt register över Sveriges 1,2 miljoner bostadsrätter på gång. Lantmäteriet kommer att få i uppdrag att bygga upp det nya registret.
