Centerpartiet är inne i en avgörande fas inför valet nästa år. Opinionsläget är svagt och nu hoppas partiet att nya politiska förslag ska kunna locka väljare. Reformpaket inom jobb och företagande liksom landsbygd har nyligen presenterats och mer ska komma i närtid.
Samtidigt plågas Centern av vilsenhet på den parlamentariska spelplanen. I slutet av hösten blossade en intern konflikt upp kring hur partiet ska förhålla sig till övriga oppositionspartier om det skulle bli en rödgrön valseger.
Till problemen hör också Muharrem Demiroks svaga position. Han har nu haft ganska precis två år på sig som partiledare att bygga en relation med väljarna. Resultatet är nedslående ur centerpartistisk synvinkel.
Väljarnas förtroende för partiledarna
Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för partiledarna och språkrören i januari 2025. Förra mätningen i september 2024 inom parentes. Procent.
Källa: DN/Ipsos. Foto: TT/DN
I DN/Ipsos nya mätning uppger 6 procent av väljarna att de har förtroende för Demirok, vilket placerar honom längst ner bland partiledarna. Han ligger även sämst till om man ser till de genomsnittliga förtroendesiffrorna över tid för de nuvarande partiledarna. Det är bara språkröret Daniel Helldén som är i närheten av Demirok men miljöpartisten har suttit ett år kortare.
Inte heller Centerpartiets egna väljare visar någon entusiasm. Basen är visserligen liten men proportionerna är tydliga. Endast cirka en tredjedel har stort förtroende för partiledaren, ungefär lika många som har lågt förtroende.
– Att de egna väljarna inte är mer positiva är ganska häpnadsväckande och en varningssignal. Lyckas man inte vinna de egna så säger det något om vilken uppförsbacke man har, kommenterar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Muharrem Demirok är också den mest okända av partiledarna. Nästan tre av tio i undersökningen har ingen uppfattning om honom. Han är lika okänd i dag som han var i september 2023, visar DN/Ipsos mätserie.
– Det första kravet om man ska kunna kommunicera partiets politik är att man blir känd hos väljarna. Frågan är hur länge Centerpartiet står ut med partiledarens låga förtroendesiffror, säger Nicklas Källebring.
På många sätt axlade Demirok partiledarskapet i samma otacksamma läge som när Anna Kinberg Batra tog över Moderaterna. Bägge efterträdde starka ledare med höga förtroendesiffror, i Centern Annie Lööf och i Moderaterna Fredrik Reinfeldt.
Bägge ärvde också partier som stod inför svåra strategiska vägval i regeringsfrågan. För Anna Kinberg Batra slutade det med att hon tvingads avgå – efter fallande opinionssiffror både för henne själv och för partiet.
DN/Ipsos mätning visar att det finns fler partiledare som har problem. På nästan lika låg nivå i förtroendeligan som Demirok ligger miljöpartiets språkrör liksom Liberalernas Johan Pehrson.
Även Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har motvind. Hon får sitt näst lägsta betyg sedan hon tillträdde för fyra år sedan. Det är 17 procent av väljarna som har förtroende för henne.
Kristdemokraternas Ebba Busch befinner sig också i utförsbacke. Man får gå sju år tillbaka i tiden för att hitta en sämre notering än de 18 procent som KD-ledaren får i den nya mätningen.
I statsministermatchen mellan Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) så har läget jämnat ut sig något. Magdalena Andersson är fortfarande med stor marginal den partiledare som flest väljare har förtroende för (43 procent) men hon backar för sjätte mätningen i rad.
Ulf Kristersson får sin bästa notering (34 procent) sedan han tillträdde som statsminister, vilket placerar honom på andraplatsen. Avslöjandena kring Henrik Landerholm, statsministerns säkerhetsrådgivare och barndomsvän, har inte dragit ner Kristerssons siffror.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har en synnerligen stabil position i väljarkåren. Den nya siffran är 28 procent, vilket är den nivå som SD-ledaren har legat på i flera år nu.
Fakta.Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 2051 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 14-26 januari. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 351 intervjuer via telefonsamtal, 66 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 1091 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 543 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar.
● Frågan som ställdes var: Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.