Sveriges utsläpp ökar kraftigt under 2024 – och det visar på behovet av ny politik på området. Det slog klimatminister Romina Pourmokhtari (L) fast vid en pressträff på fredagen, där direktiven till en ny utredning om hur Sverige ska klara sina klimatmål presenterades.
– Vi lägger in ännu en växel i skapandet av en bred palett i klimatomställningen. Gårdagens siffror om ökade utsläpp visar att det behövs, sade hon vid pressträffen.
Förklaringen till att utsläppen just nu ökar kraftigt finns i regeringens klimatpolitiska omsvängning, där skatten på fossila bränslen har sänkts och klimatkraven på bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten, har kapats.
Det gör också att Sverige riskerar att inte klara klimatmålen till 2030 – och det är mot den bakgrunden som regeringen nu tillsätter den nya utredningen. Bland annat ska utredaren Svante Mandell, som i dagsläget arbetar som miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, undersöka hur just reduktionsplikten ska utvecklas framåt. I år sänktes reduktionsplikten, från 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin till 6 procent för båda.
Men i höstas gjorde regeringen halvt om – och meddelade att reduktionsplikten ska höjas igen till 10 procent.
Och nu kan ytterligare höjningar vara på gång, att döma av fredagens pressträff.
– Det behövs fler lösningar och nya förslag för att säkerställa att vi når våra klimatmål, säger Romina Pourmokhtari.
Utredaren har enligt klimatministern fått ett brett uppdrag, där huvudsyftet är att undersöka hur klimatkraven på Sverige inom det som kallas ESR, som framför allt innefattar transporter, ska nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Bland annat ska utredaren undersöka hur reduktionsplikten ”bör utvecklas”.
Stort fokus läggs vid att förslagen ska ha acceptans hos allmänheten, något regeringen och samarbetspartier Sverigedemokraterna menar tidigare har saknats.
– Fossil energi ska fasas ut och utsläppen ska ner, det är vi eniga om. Den stora stora skillnaden är att vi vill att politiken ska ha legitimitet hos befolkningen, säger Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimatpolitiske talesperson.
Det finns inga krav på att bränslepriserna inte får öka?
– Jag tycker det finns många formuleringar som säger att man ska försöka motverka det.
Utredaren ska bland annat titta på hur eventuellt högre bränslepriser kan kompenseras, men varken klimatministern eller Martin Kinnunen har i dagsläget något svar på hur det skulle kunna ske.
Utredningen ska presenteras senast i maj 2025, vilket gör att regeringen förväntar sig kunna presentera lagförslagen först hösten 2026 – alltså samtidigt som Sverige går till val. En effekt kan alltså bli att förslagen om hur Sverige ska nå EU:s klimatkrav kommer att presenteras först efter att en ny regering har tillträtt.
Det känns bekvämt ur regeringen perspektiv att inte behöva lägga förslag som kan öka bränslepriserna förrän efter valet. Är det en slump?
– Den här utredningen ska inte bara titta på saker som höjer priset på bränslen och sänker utsläpp, utan också på kompensation för när priser ökar. Därför är jag väl snarare orolig om jag inte får lägga fram förslagen som utredaren kommer fram till. Vi vill genomföra dem så snabbt som möjligt, säger Romina Pourmokhtari.
Fakta.Detta ska utredaren titta på
Utredaren Svante Mandell ska utreda vilka styrmedel som kan bidra till att Sverige når EU:s klimatkrav och det långsiktiga svenska målet till 2045 på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Bland annat ska utredaren:
● Föreslå hur reduktionsplikten bör utvecklas, bland annat genom att titta på hur även vätgas och biogas kan inkluderas.
● Föreslå andra styrmedel.
● Kartlägga hur EU:s medlemsstater går tillväga för att minska användningen av fossila bränslen.
● Analysera hur skatten på bensin och diesel kan förändras.
● Föreslå hur fossila bränslen kan fasas ut på ”ett acceptabelt sätt”
● Ge förslag på hur användarna kan kompenseras för den prisökning som väntas på drivmedel när Sverige inför EU-systemet ETS2.
Utredningen ska presenteras senast den 4 maj 2025.
