Det brukar heta att ”limpan är lika dyr för alla”. Det gäller inte bredband. Även om bostadsrättsföreningens hus och hyreshuset delar samma sladd betalar hyresgästerna mycket mer för samma fiber.
När DN jämfört bredbandspriser mellan bostadsrätter och hyresfastigheter ligger priserna för hyresgäster flera hundra procent, minst 200–300 kronor mer i månaden, över vad de som bor i bostadsrätter betalar. För snabba bredband är prisskillnaderna än större.
– Det är för många mellanhänder som tar pengar, säger Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen.
Lägenhetsinnehavarnas bredbandspriser avgörs i första hand av stadsnäten. Det finns närmare 200 stadsnätsägare, ofta kommuner som velat se till att deras medborgare ska ha en billig och effektiv uppkoppling.
Ett exempel är världens största öppna stadsnät, ägt av Stockholm stads bolag Stokab. Bolagets kunder är bredbandsmäklare, bredbandsbolag och fastighetsägare.
När DN uppmärksammade prisskillnaderna på bredband 2015, hade Stokab ett pris på cirka 60 kronor per lägenhet och månad.
Har Stokab höjt sina priser sedan dess?
– Vi har inte höjt priser på hur länge som helst, säger Susanne Lekengård, kommunikationschef på Stokab.
Hon kontrollerar uppgiften med företagets säljavdelning.
– Ett snitt på 60 kronor stämmer fortfarande. Priserna varierar, bland annat beroende på hur många lägenheter det gäller, hur man byggt sin nätstruktur och hur långt avtal man tecknar, säger Susanne Lekengård.
För hyresgäster handlar det uteslutande om individuella avtal där kunden kan välja mellan en stor mängd bredbandsbolag. Ett vanligt pris till hyresrätter är cirka 350–400 kronor i månaden för 100 megabyte per sekund (mb/s) och 400-800 kronor för en 1 000 mb/s-uppkoppling. Det som hyresgästen betalar för är inte enbart stadsnätavgiften och bredbandsbolaget, utan ofta ska också fastighetsägaren och en bredbandsmäklare ha betalt. Momsen kommer därtill.
I flera av de bostadsrättsföreningar DN tittat på över landet kostar en 1 000 mb/s-uppkoppling kring 90–200 kronor i månaden, vilket innebär att priset inte är så mycket högre för slutkonsumenten än det som stadsnätet tar ut. Stordriften och frånvaron av mellanhänder håller ner kostnaderna för bostadsrättsföreningarna. När grundavgiften hålls nere sjunker också momsen.
För Hyresgästföreningen är bredbandet en het potatis.
– I våra hyresförhandlingar kräver vi enhetspriser för hyresgästernas bredband. Vi ser mycket hellre att bostadsrättsföreningarnas lösning också kommer till hyresgästernas del, säger Stefan Björk.
Få av de bolag som tjänar pengar på de högre bredbandspriserna för hyresgäster berättar öppet om hur prissättningen går till. Bredbandsföretaget Bahnhof skiljer sig från mängden och menar att priserna för bredband till hyresgästerna snarare är på väg upp än ner.
– När en bredbandsmäklare och fastighetsägare sitter mellan oss och hyresgästerna blir det dyrt. Ofta vill de tillsammans ha cirka 300 kronor per hyresgäst och månad. Sedan tillkommer moms och vår egen prissättning. Här har vi sett tendenser att hyresvärdarna, oavsett ägare, är på väg att höja sina priser, säger David Cossi, försäljningschef på Bahnhof.
Jon Karlung, vd för bredbandsbolaget Bahnhof, vill ha ner priserna.
– När man tänker på hyresgästerna så reagerar jag. Som bredbandsbolag kan vi tjäna lika mycket om vi säljer billigt utan mellanhänder till många i en fastighet som om vi säljer dyrare lösningar till flera enstaka hyresgäster, säger han.
Bahnhofs vd pekar på att det krävs statliga regleringar som bestämmer hur mycket bredbandsmäklare, så kallade kommunikationsoperatörer, och hyresvärdar får skära emellan.
– Vi har i åratal fört samtal med PTS, Post- och telestyrelsen, om att bredbanden är en form av naturliga monopol. Hyresgästen sitter med Svarte Petter. Det bästa är om staten genom PTS inför en prisreglering, men det händer ingenting.
Peter Öhrn, pressansvarig på Post och telestyrelsen, menar dock att utredningen av eventuella prisregleringar är på gång.
– PTS genomför just nu en analys av delmarknaden ”tillträde till fibernät”. Vi har tidigare gått ut med ett utkast till marknadsanalys och inhämtat synpunkter från olika aktörer, säger han.
Stefan Björk på Hyresgästföreningen tror dock inte att statliga regleringar av bredbandspriser fram till hyresgästerna kommer att sänka priserna tillräckligt.
– Risken är att staten sätter ett för högt pris, säger Stefan Björk.
Fakta.Prisskillnader på bredband
Olika villkor för olika boendeformer. Att bostadsrätterna kan ha lägre priser beror på att bostadsrättsföreningarna kan handla upp sitt bredband kollektivt. Som storkund kan föreningarna få ett lägre pris utan mellanhänder – och eftersom de äger sin fastighet gemensamt tar de bara ut ett självkostnadspris för husets egna nät. (Alla bostadsrättsföreningar har inte kollektivavtal om bredband. Vissa bostadsrättsföreningar är till exempel för små för att pressa priserna.)
Prisskillnader: Om alla hyreslägenheter i landet, uppemot 2 miljoner, har bredbandsavtal så kan det vara så att de betalar uppemot 400 miljoner kronor mer i månaden. För den enskilde som bor i hyresrätt över lång tid (40 år eller mer), så kan merkostnaden komma upp i 120 000 kronor för samma bredband.
Stadsnätet Stokab har ett optiskt fibernät som motsvarar ungefär 4000 mil kabel. Detta nätverk är billigt och täcker hela Stockholms stad och delar av länet. Priset som Stokab tar ut är cirka 60 kronor per lägenhet och påverkas inte av vilken hastighet lägenhetsinnehavaren väljer.
Hyresvärdens kostnad: Att dra kabel i en fastighet kräver genomförningar mellan lägenheter, väggar och golv. Ett vanligt pris för att installera fiber, är enligt DN:s granskning, cirka 4 000 kronor i engångskostnad per lägenhet. Kablarna har en beräknad livslängd på 50 år.
Bredbandsmäklare, så kallade kommunikationsoperatörer, tar betalt för att erbjuda hyresgäster en valfrihet att välja bredband från många bredbandsbolag. Kommunikationsoperatörerna tar sedan betalt av bredbandsbolagen, också hyresvärden får del av dessa pengar.
Källor: DN, Stokab, Open Universe, bredbandsbolag, Hyresgästföreningen
