Han sitter någonstans i närheten av Kursk när DN når honom på måndagen. Christopher Forsbäck, 49, numera översergeant i det frivilliga 47:e förbandet, säger att läget är ”hyfsat lugnt” och ”under kontroll”.
– Det är vi som styr skeendet. Gudarna ska veta att det varit hårda strider, men det är ingen panik, säger han.
Fram till i somras utbildade han soldater, nu tillhör han en ingenjörstrupp och har ansvar för planering av vad som ska byggas och mineras. Han ser också till att soldaterna har den utrustning de behöver.
– Självklart märker vi att vi har för få soldater. Och av de som kommer är många väldigt gröna. Men vi ser till att de integreras i förband där det finns mycket erfarenhet, till skillnad mot hur ryssarna gör. Ibland är det som att de skickar grupper av dagisbarn mot oss, stora starka män, säger Christopher Forsbäck.
För en knappt månad sedan började det spridas bilder från centrala Kiev där man kunde se hur män släpades in i bilar och bussar. Rekryterare från den ukrainska militären ska ha genomfört flera räder, bland annat utanför en sportarena och utanför barer för att få tag i potentiella rekryter.
Det är oklart om det handlar om tvångsrekrytering:
– Vi har hört rykten om det och det är uppenbart att mobiliseringen går trögt. Personalbristen är en av Ukrainas största akilleshälar just nu, säger Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant och Ukrainaexpert.
Skulle Ukraina ägna sig åt aktiv tvångsrekrytering vore det till nackdel för Ukraina, anser han. Förutom att det sprider bilden av desperation så kommer det minska motivationen att strida eller ingår i något förband.
Enligt Christopher Forsbäck handlar det inte om tvångsrekrytering.
– Man letar efter desertörer och efter dem som inte registrerat sig online, vilket alla män mellan 25 och 60 år måste göra sedan en ny lag infördes i våras. Gör man det får man ett kvitto som man måste bära med sig om man blir kontrollerad. Har man inte det – ja, då blir man omhändertagen och skickad rakt in i armén, säger han.
I ett reportage som publicerades i fransk tv på måndagsmorgonen intervjuas två män i Kiev. En av dem har ingenting emot den nya mobiliseringslagen, men vill själv inte bli inkallad. Den andre vågar inte längre gå ut av rädsla för att skickas till fronten.
– Jag har bekanta som skickats till fronten och inte kommit tillbaka, jag vill inte hamna där, säger han till tv-kanalen BFMTV. Mannen följer noggrant olika konton i sociala medier där man varnar för var kontroller genomförs.
Enligt ukrainska statsåklagaren har 60 000 brottmål inletts mot soldater som deserterat sedan 2022 – nästan hälften av dem i år. Hur många som inte registrerat sig online är inte känt.
– Men om det är dem man letar efter handlar det om en tvångsrekrytering på rättslig grund, säger Jörgen Elfving.
Rekryteringsbasen är på pappret stor, det finns runt 10 miljoner män mellan 25 och 60 år i Ukraina. Men motivationen har sjunkit.
– Människor ser inget omedelbart slut, då tappar man motivationen. Striderna har varit väldigt hårda i östra sidan och det pratas mycket om förlusterna på ryska sidan, men mindre om de ukrainska. Många som tjänstgjort vid fronten har redan varit där och blivit skadade både två och tre gånger, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.
Han menar att Ukraina dragit sig in i det längsta för att mobilisera icke-frivilliga.
– Men nu är det lagstiftning som styr, det är inte frivilligt längre.
De som rekryteras får mellan fem och tio veckors utbildning innan de får sina placeringar.
– Det finns en bild av att alla skickas direkt till fronten. Det stämmer inte. Det finns en lång rad uppgifter som måste utföras bakom frontlinjerna, säger Christopher Forsbäck.
I hans omgivning betraktas de som inte ställer upp eller gömmer sig som ”svikare”.
– Vi har gubbar här som stridit i 1,5 år utan uppehåll. De är slitna, behovet av att rotera in nya soldater är stort, säger Christopher Forsbäck.
Han tror dock inte att det blir några problem med att mobilisera 160 000 nya soldater. Problemet är att utrusta dem.
Om man inte får de ukrainska medborgarna att ställa upp vad gör man då?
– Då blir det tvångsåtgärder, vilket kommer leda till lägre kvalitet på förbandet och ännu lägre motivation, säger Jörgen Elfving.
Det kan också handla om vilka ersättningar som betalas ut och vilka villkor som gäller om man stupar eller blir sårad. Enligt senast kända uppgifter så tjänar en soldat vid fronten runt 30 000 svenska kronor i månaden.
– Det handlar givetvis också om hur förbannad man blir om till exempel elförsörjningen slås ut, eller vilka ryska motåtgärder som kommer på beslutet att Ukraina får använda långdistansrobotar. Båda aspekterna kan såväl öka som minska motivationen. Drar man slutsatsen att det är kört, då tappar man lusten, säger Jörgen Elfving.
Läs mer:
Ukrainska armén vill locka soldater med romantisk reklam
Korruptionsskandal tvingar Zelensky att agera för att inte urholka försvarsviljan
Fakta.Mobiliseringslagen
● I april klubbades en ny mobiliseringslag i Ukraina som nu träder i kraft. Den innebär att män i åldern 16–18 år måste uppdatera sina personuppgifter hos militära myndigheter, vilket ska göra det lättare att avgöra vilka som kan kontaktas.
● Personer som bryter mot mobiliseringsreglerna kan straffas genom förbud mot att framföra fordon.
● Tidsgränsen för militärtjänstgöring slopas. Det innebär att soldater som stridit ända sedan början på den fullskaliga invasionen inte vet när de får åka hem.
● Ukrainska män utomlands måste uppvisa militära registreringsdokument för att får del av konsulära tjänster som att förnya sitt pass.
● Personer som frivilligt anslutar sig till armén och skriver på kontrakt får ekonomiska fördelar.
Obligatorisk värnplikt avskaffas för män över 18 år och ersätts med en grundläggande militärutbildning för alla män med start september 2025.
Källa: Reuters
