Bubbelglädje för stockholmare – ”stämningsläget allt bättre”

Riksbanken förutspår både lägre inflation och fler räntesänkningar det kommande halvåret. Men stockholmarna – och till viss del även resten av svenskarna – har redan börjat fira. På de stockholmskrogar som serverade champagne ökade försäljningen med hela 42 procent under maj.

– Att konjunkturen vänder ser vi nu även i data från restaurangnäringen. Fram till i maj i år har mängden sålt bubbel ökat med 15 procent i Stockholm. Detta är tecken på att hushållen vädrar morgonluft, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Han fortsätter:

– Inflationen är i princip på målnivå och Riksbanken indikerar flera räntesänkningar under hösten. Allt detta gör att vi får mer pengar i plånboken och det syns också när vi går på krogen. Så man kan helt klart säga att stämningsläget blir allt bättre. Det syns i mycket annan data och nu pekar även detta på att vi går i rätt riktning.

Stockholms handelskammare har med hjälp av företaget Caspeco, som hanterar en större del av kassaregistreringen i landet, tagit fram siffror på hur många gånger som restauranger och krogar har serverat champagne respektive annat mousserande. Det gäller enheter, så det kan vara både enskilda glas och flaskor.

– Tittar vi på den totala konsumtionen av mousserande vin i Sverige så ser vi att Stockholm står för en relativt hög andel. I Stockholm är det här en dryck som dricks mer frekvent än i övriga Sverige och jag drar slutsatsen att man i andra delar av Sverige kanske firar på andra sätt. Men exakt hur har vi inte kunnat mäta inom ramen för den här undersökningen, fortsätter Carl Bergkvist.

Jämfört med förra året ökade försäljningen av mousserande vin i Stockholm med 17 procent i maj och champagne med hela 42 procent. I övriga landet landet såldes 5 procent mer mousserande vin i maj, samt 4 procent mer champagne. Totalt 95 restauranger uppgav att de serverade champagne i underlaget från kassaregisterföretaget.

Branschorganisationen Visita märker även de hur svenskarna ser ljusare på sin ekonomiska situation. Redan i mars skrev DN om hur förväntningarna på en ljusning i ekonomin fick draghjälp av Taylor Swifts Sverigebesök. När Stockholms handelskammare summerade vad det hade betytt visade det sig att Swifties spenderat 848 miljoner kronor i Stockholm under den helg som stjärnan var på besök.

Om de drack champagne i maj visar inte siffrorna. Men många fler stockholmare såg anledning att korka upp flaskorna.

Branschorganisationen Visita representerar hotell, restaurang och nöjesliv. Deras chefsekonom Thomas Jakobsson spår en ”rekordsommar”, som slår alla tidigare år.

– Totalt sett kommer det att bli högre efterfrågan. Det blir lite mer restaurangkonsumtion än tidigare och fler hotellnätter senare i sommar. Och fler nöjesparksbesök.

Men anledningen till det är egentligen inte att hushållen har mer pengar nu.

– Än så länge är det psykologiska effekter som vi pratar om. Visserligen ser vi att det börjar släppa på bostadsmarknaden, vilket är en viktig indikator på att man börjar ta ekonomiska beslut som man har skjutit upp i nästan två år.

– Det rör sig inte om något vulkanutbrott. Men vi har fått en väldigt hög skatteåterbäring och den tror jag i hög grad kommer att gå till olika typer av semesterkonsumtion, konstaterar Thomas Jakobsson och förklarar att spenderbyxorna på sommaren hänger ihop med ett nytt beteende som utkristalliserat sig under lågkonjunkturen.

– Under de här senaste åren med lägre köpkraft har vi sett att det framför allt är vardagskonsumtionen man har dragit ner på. Men samtidigt har man ökat sin konsumtion på det som ligger utöver vardagen, till exempel semestrar. Där lägger man mer pengar.

– Man är helt enkelt inte lika besparingsbenägen när det gäller semestrar, högtider och andra typer av oregelbundna firanden, medan man har rationaliserat bort latten i tunnelbanan på väg till jobbet i hög utsträckning. Och i viss mån också luncher.

Enligt Thomas Jakobsson har försäljningsvolymen för caféer minskat med tre procent det senaste året. Den hann aldrig helt återhämta sig efter pandemin innan den sjönk igen. Nu ligger den 6 procent under 2019 års nivåer.

Mycket handlar beteendet att unna sig nöjen, restaurangbesök och champagne om människors förväntningar om att de ska få mer pengar. De väntade räntesänkningarna kommer ju inte märkas i plånboken förrän flera månader senare.

Hotell-, restaurang- och nöjesbranschen gynnas som bäst om vädret blir soligt och fint. Likaså kan kronans värde mot starka valutor, som exempelvis den amerikanska dollarn, locka utländska turister i högre utsträckning.

– Vädret och valutan är de två sakerna som jag tror kommer avgöra om det blir rekord i sommar eller inte, konstaterar Thomas Jakobsson.