Bundna boräntor stiger: ”Funderar man på att binda bör man göra det nu”

Den senaste månaden har de långa marknadsräntorna, som styr räntenivåerna på bundna bolån, tickat uppåt. Förra veckan höjde SBAB sina räntor på lån med längre bindningstider och på måndagen gjorde Danske Bank detsamma.

Orsaken till det är primärt den ekonomiska utvecklingen i USA, som varit starkare än väntat. Den tillträdande presidenten Donald Trumps förslag om att införa höga importtullar, i kombination med att inflationen inte fallit lika snabbt som den amerikanska centralbanken räknat med, har gjort att de långa räntorna stigit.

Det har i sin tur spillt över på europeiska och svenska marknadsräntor.

– Som konsument kanske man frågar sig vad som händer nu, när man både får höra att räntorna sänks och höjs, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.

För detta sker alltså samtidigt som Riksbanken nyligen sänkte styrräntan, och har flaggat för ytterligare en sänkning under våren. Förklaringen till den splittrade bilden är att den rörliga tremånadersräntan på bolån i hög grad följer styrräntan, medan räntan på de bundna lånen avgörs av räntan på bostadsobligationer med längre löptid. Det vill säga vad marknaden tror att räntan kommer att vara om två, fem eller tio år.

– Då är det inte lilla Sverige som styr, utan det handlar mer om den globala ekonomin där USA är väldigt tongivande, säger Linda Hasselvik.

Under hösten har snitträntorna på bundna bolån legat klart under den rörliga räntan, men det gapet ser nu ut att vara på väg att stängas. De flesta bedömare tror nämligen att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan mer än vad de aviserat. Swedbank räknar med att den rörliga bolåneräntan kommer sjunka till 2,85 procent i juni för att därefter ligga still.

– Vi tror att Riksbanken behöver sänka mer än vad som ligger i deras senaste prognos. Det hänger ihop med att vändningen i svensk ekonomi, som vi har förväntat oss länge nu, inte riktigt har kommit i gång, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Om man ska tro bankernas prognoser verkar alltså incitamenten för att binda räntan se ut att minska framöver. SEB:s privatekonom Américo Fernández tycker att den som går i tankarna på att binda bör göra en ordentlig kalkyl kring om det faktiskt kommer att löna sig.

– Med största sannolikhet är det inte värt för någon att binda på ett år. I så fall får man titta på lite längre löptider, oftast två-tre år, och då bör räntan ligga strax under treprocentssträcket för att det ska vara värt det. Är räntan högre kan man lika gärna ha lite is i magen, säger han.

Dock gäller det att alltid utgå ifrån sitt eget hushålls ekonomiska situation. Har man tunnare marginaler eller känner sig osäker på framtiden kan det trots allt finnas poänger med att binda räntan.

– Står man och funderar på att binda bör man göra det nu i januari. Om vi blickar framåt pratas det mycket om nya USA-tullar som är inflationsdrivande, vilket talar för en fortsatt uppåtpress på långa räntor. Känner man sig osäker kan man alltid binda delar av bolånet, säger Américo Fernández.

Linda Hasselvik på SBAB påpekar att det historiskt har varit billigare med rörliga lån jämfört med bundna, men tillägger att det för vissa kan vara värt att betala mer för större förutsägbarhet.

– Vissa påverkas mer av ekonomisk osäkerhet än andra. Stressas man mycket kanske det är värt att betala den där premien som det oftast innebär.

Läs mer: Därför gör Trumps tullhot mos av kronan