Faris kom till Sverige för cirka 25 år sedan och har varit affärsman i en förort i södra Stockholm i tio år. Han har startat flera butiker och restauranger som han senare har sålt vidare när de har gått bra.
I somras får han besök i sin butik av fyra män – den som för talan är en gråhårig man som uttrycker förtäckta hot. Med sig har mannen en lång, muskulös yngling, cirka 20 år gammal, iförd en skottsäker väst. Ytterligare två män står vid dörren, berättar Faris när DN är på besök i butiken.
– Den äldre satte sig på den här stolen, där du sitter nu, och började förolämpa mig och kräva pengar. När jag argumenterade emot, tittade han på den stående killen och pekade mot mig, säger han.
Faris får ta emot ett tiotalet knytnävsslag, han försöker skydda sig utan att slå tillbaka. När han vägrar ge efter för utpressningen, hör han hur en pistol laddas och känner det kalla stålet mot sin tinning.
Han visar motvilligt att han ger upp och lovar att betala.
– Det var det farligaste jag någonsin blivit utsatt för i hela mitt liv, säger han.
Gänget är välkänt i området och även för Faris. De hade länge använt en av hans tomma lokaler där de bland annat utfört brottsliga handlingar. Han anmälde det till polisen, men inget hände, säger Faris.
Den här gången krävde de en första betalning på 300 000 kronor och därefter 50 000 kronor varje månad.
Varför just nu?
– Jag vet inte faktiskt. Min tur kom kanske nu, svarar han.
Under 2023 anmäldes 8 989 utpressningsbrott i Sverige, en ökning med 30 procent jämfört med året innan, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
I området betalar flera butiks- och restaurangägare gänget för att undvika hot och trakasserier, enligt Faris. Men han bedömer att det inte skulle vara en hållbar lösning för honom att börja betala gänget.
Misshandeln som Faris blev utsatt för ger honom flera skador i ansiktet, och han tvingas vara hemma i tre dagar. Då hinner han också fundera på vad han ska göra. Samtidigt väntar gänget på pengarna som de tycker att han är skyldig dem.
Faris vet inte hur han ska lösa situationen. Den väg som verkar säker – att betala dem – är inte hållbar, tänker han. Att söka skydd från ett starkare gäng gör heller inte större skillnad.
I stället väljer han, enligt Faris själv, det farligare alternativet: att gå till polisen.
– Om jag hade accepterat att betala dem, hade jag till slut fått lägga ner min verksamhet här i Sverige. 50 000 kronor varje månad! säger han och pekar mot butikhyllorna.
Hur kändes det att gå till polisen?
– Det kändes allvarligt. Men jag vet att om man böjer sig en gång, kommer man att tvingas betala för resten av livet.
Faris får bo på ett hotell långt från Stockholm, bekostat av polisen, men utan något egentligt skydd. Hans lastbil, som är parkerad nära butiken, sätts i brand, och gänget letar efter honom utan att lyckas hitta honom.
Hans anställda utsätts också för trakasserier. Gänget, som är upprört över polisanmälan, kan inte få tag på Faris eftersom han håller sig borta från jobbet. De anställda tvingas stänga butiken och lämna över nycklarna till två av gängmedlemmarna. Polisen kommer dit i sista stund. De två gängmedlemmarna grips, och de två andra, som inte var närvarande, grips senare.
Efter händelsen känner sig Faris tryggare och inser värdet av sin handling – att han gått till polisen. Men gängmedlemmarna släpps snart efter att utredningen var klar.
– Jag blev väldigt besviken. Det fanns kunder som hörde när de laddade pistolen när de hotade mig i butiken. Det finns övervakningsfilmer. Varför sitter gänget inte i häktet? säger han och fortsätter:
– Polisen sa att de inte kunde göra något annat än att vänta på rättegången.
Men polisen verkar ha koll på gänget, enligt Faris. Gängets medlemmar rör sig inte längre i orten där hans butik ligger, och andra affärsmän har också märkt detta och är glada.
– De hyllar mig som en hjälte. De säger att det är tack vare mig som centrumet har blivit rent.
Det regnar kraftigt i södra Stockholm. Vi sitter på Faris lilla kontor i butiken. Tv:n visar tiotalet livesändningar från olika kameror runtom och inne i butiken. Faris är i färd med att öppna en ny butik, något som varit planerat länge men som påverkades av den utpressning han utsattes för.
Hans mobiltelefon på bordet ringer ideligen. Han hanterar en leverans som ska anlända inom ett dygn, annars kommer lasten att bli stående i bilen i två veckor tills han återvänder från en planerad affärsresa. Han lovar dessutom en tekniker i Libanon, som ska kalibrera hans elektroniska våg på distans, att han ska kontakta honom om en halv timme.
Den här upplevelsen har helt förändrat min syn på att arbeta i Sverige
Är du rädd?
– Jag skulle ljuga om jag sa nej. De kommer inte att döda mig i butiken eller hemma. Men när som helst, på vilken gata som helst, förväntar jag mig att en kula eller ett knivhugg kan komma.
Faris fru och barn var redan i hemlandet Syrien när händelsen inträffade i somras. De vet ingenting om vad som har hänt honom.
– Varje samtal med mina barn har känts som om det vore det sista, säger han.
Ser du en framtid affärsmässigt i Sverige?
– Den här upplevelsen har helt förändrat min syn på att arbeta i Sverige. Nu funderar jag på att sälja allt och flytta.
Fotnot: Faris heter egentligen något annat.
Läs mer:
Krögaren öppnade två dagar efter dödsskjutningen
Gänget pressade krögaren: Flera har ett helvete
Krögaren lämnade Sverige – säkrare i Irak
Conny blev skjuten när han besökte sin kvarterskrog
