Utslag, blåsor och klåda. Det är några av de symtom som kan uppstå om en allergiker drar på sig fel typ av tröja. Kontaktallergi kan utlösas av ämnen i kläder, och finns sedan kvar hela livet.
Ulrika Nilsson, professor i analytisk kemi vid Stockholms universitet, undersöker ämnen som finns i vanliga kläder som vi köper. Tillsammans med sitt team har hon under de senaste åren kunnat hitta hundratals, många hittills okända, kemikalier i klädesplagg.
– Det är enorma mängder. Vi blev själva chockerade i början när vi såg hur mycket kemikalier som fanns, berättar Ulrika Nilsson och fortsätter:
– Vi kan inte helt säkert identifiera alla, men vi kan säga med en viss sannolikhet att det kan vara i alla fall ett par hundra kemikalier, ibland i ett enda plagg. Då är det bara de som vi kan upptäcka med våra metoder.
Det är inte ovanligt att kemikalier som kan vara hälsofarliga används då kläder färgas. Ämnet behövs oftast inte i materialet när tyget är färdigbehandlat, men när plagget kommer ut på marknaden finns det ändå kvar. Anledningen är kostnaden.
– När man färgar kläder så bryr man sig inte om att ta bort de här onödiga ämnena. Det är mycket, mycket billigare att låta bli, säger Ulrika Nilsson.
Awat Dostberg är doktorand och arbetar tillsammans med Ulrika Nilsson. Just nu driver han ett projekt där sextio olika plagg för nyfödda analyseras – bodys, små klänningar, byxor och tröjor. Samtliga plagg kommer från stora, välkända kedjor på den svenska marknaden. I dagsläget kan forskarna inte uttala sig om vilka märken som är bättre eller sämre, för det behövs mer data, och därför vill de ännu inte peka ut vilka kedjor det handlar om. Projektet är pågående och resultaten är inte publicerade ännu.
Men det finns redan många tecken på att allt inte står rätt till.
Teamets kemiska analys visade att femtio av sextio plagg innehöll ämnet bensotiasol, ett ämne som betecknas som ”akut giftigt” och ”irriterande”. Koncentrationen i kläderna var dock låg och det är oklart vad det kan få för effekt.
Däremot innehöll ett av plaggen mycket höga halter av ämnet bensylbensoat, som är känt för att orsaka hudirritation. Inom textilindustrin används ämnet i färgningsprocessen eller för att mjuka upp tyg.
Totalt hittade forskarna 31 ämnen som kan vara skadliga i barnkläderna. För det mesta förekom de i halter under de gränsvärden som finns för liknande kemikalier, men några uppmättes till mycket högre koncentrationer än så – upp till tio gånger EU:s gränsvärden. En del allergiframkallande, en del giftiga. Några av ämnena är misstänkt eller påvisat cancerframkallande.
Ett cancerogent ämne kallat kinolin hittades i 28 plagg, i de flesta plagg var nivån under gränsvärdet i EU men i några få plagg överskreds gränsen. Flera liknande oreglerade ämnen hittades också i plaggen.
Att ämnena finns i barnkläder är särskilt oroväckande, enligt Awat Dostberg.
– Ett litet barns hud är betydligt tunnare än en vuxens, och det kan ta upp till två år innan den blir lika tjock. Det innebär troligen att kemikalier kan absorberas genom huden i högre koncentrationer.
Fynden som gjorts i labbet har påverkat Awat Dostberg personligen. När han köper kläder till sina egna barn tvättar han plaggen ordentligt, alltid separat, innan de används. I det nuvarande projektet testas hur mycket kemikalier som återstår i plaggen efter fem och tio tvättar. Studien är inte slutförd, men forskarna ser indikationer på att halten av kemikalier minskar mer och mer för varje tvätt.
Inget av de allergiframkallande ämnena som Ulrika Nilssons team hittar är reglerade. De är alltså inte olagliga att använda sig av i textilproduktion. Men ytterst få allergiframkallande substanser är begränsade av EU – och samtidigt dyker nya kemikalier hela tiden upp på marknaden.
– Man pratar mycket om miljöföroreningar och vad vi andas in, att vi kan få lungcancer av partiklar och avgaser. Men problemet med kemikalier i kläder är lite bortglömt, fast det kanske är en av de mest utbredda exponeringarna vi har bland befolkningen, säger Ulrika Nilsson.
Det går inte att säkert säga hur mycket som krävs för att kemikalierna ska ha en negativ effekt på hälsan. Det kan bero på många faktorer, som vilket ämne det rör sig om, hur mycket man svettas i kläderna, hur länge du haft plagget på dig och hur kemikalierna samverkar.
– Det finns inga måttangivelser, utan det är individuellt hur mycket exponering man tål. Men när bägaren rinner över så kommer man alltid att reagera på det ämnet, det blir en livslång allergi. För de personer som är drabbade av det här så skulle jag säga att det utgör ett väldigt handikapp, säger Liselott Florén, kommunikationschef på Astma- och Allergiförbundet.
Svårigheterna med allergin är många. Eftersom det inte finns en innehållsförteckning på kläder, utöver sammansättning av materialet, är det svårt att veta vilka ämnen ett plagg innehåller. Det gäller att vara särskilt uppmärksam med billiga plagg på nätet som inte är godkända för att säljas inom EU, påpekar Liselott Florén.
– Det är priset, priset, priset. Framförallt för unga människor med lite mindre pengar som vill följa modetrender. Innan man är färdigvuxen är kroppen mer känslig. Man ska ju leva ett helt vuxenliv, om man utvecklar en kontaktallergi blir det väldigt besvärligt.
Det finns ingen särskild behandling för kontaktallergi likt det gör för andra allergier. Inget vaccin, ingen medicinering, bara medicin som kan lindra symtomen. Lösningen blir i stället att försöka undvika ämnet helt.
– Det finns inga möjligheter för den enskilda individen att avgöra vilka kemikalier som finns när man står och klämmer på ett klädesplagg. Så, vad kan man göra? Vi kan begränsa vår konsumtion. Ju mindre du utsätter dig för, desto bättre, säger Liselott Florén.
Ulrika Nilsson och hennes forskningsteam har tagit fram en ny metod för att upptäcka kemikalier i textilier, ett system som kan komma att bli EU-standard. Metoden minskar analystiden från timmar till minuter, kräver mindre resurser och effektiviserar arbetet.
Metoden skulle även kunna underlätta för kontaktallergiker, då det blir möjligt att få en innehållsförteckning på ett plagg.
– Metoden gör det enklare att upptäcka de här föreningarna. Om det blir standard i EU kan tillverkarna också använda den för att kontrollera och visa vad deras produkter innehåller. Det vore helt underbart, säger Ulrika Nilsson.
På Kemikalieinspektionen, som är den myndighet som granskar förekomsten av skadliga kemikalier i Sverige, följer man arbetet med den nya metoden med intresse.
– Vi hoppas att vi kan använda den här metoden i framtiden, då blir det väldigt mycket enklare att göra kontroller för oss. Företagen skulle också kunna använda den i sin egenkontroll, säger Camilla Westlund, inspektör på Kemikalieinspektionen.
Läs mer:
Sverige vill stoppa allergiframkallande ämnen – sex år senare är de fortfarande tillåtna
Kommuner larmar: Svårt att ta hand om allt textilavfall
Efter nya textillagen: Klädbergen växer i Sverige
