Valnatten 2016 blev en politisk och finansiell chock i USA. Donald Trump vann oväntat mot Hillary Clinton, och världens börser skakade. Under småtimmarna föll dollarn. Wall Street gick mot ett ras.
Men ganska snabbt dämpades reaktionerna.
Han menar ju inte allt han säger. Ta det med en nypa salt. Trump kommer att tyglas av mer pragmatiska krafter som stoppar de galna infallen. Det blev den analys som växte fram. Och som visade sig stämma ganska bra.
Under valnatten 2024 har finansmarknaderna reagerat omvänt på Trumps politiska comeback. Dollarn har stärkts och börserna stiger.
Varför?
Allt det som investerare och finansiella analytiker fann tröst i 2016 tycks ju annorlunda den här gången.
Trump har rätt när han säger att väljarna – till skillnad från 2016 – har gett honom ett historiskt starkt mandat. Och under de åtta år som gått har hans parti genomgått en förvandling. Lojaliteten mot ledaren är snart total.
Runt honom är kretsen också utbytt. Dämpande element, som stabschefen John Kelly och vicepresidenten Mike Pence, är i dag utrensade fiender. Den här gången följer undergivna jasägare med in i Vita huset.
USA får därför en helt ny president Trump. Ohämmad. Mer övertygad. Potentiellt hämndlysten. Mycket starkare.
De ekonomiska konsekvenserna är omöjliga att förutse. Det är, som Chris Giles påpekade i Financial Times inför valet, i princip meningslöst att modellera en ny mandatperiod med Trump.
Även de bästa, till exempel Internationella valutafonden, hamnar snett.
Finansmarknaderna har också problem. De bearbetar en viss typ av information bra. Sänkt bolagsskatt? Ja, då räknar vi fram högre utdelningar och aktiepriser. 1 procentenhet högre inflation? Okej. Marknadsräntan upp. Dollarn upp.
Det är matematiskt konsekvent. Osäkerheterna inom en given norm går att hantera.
Däremot är finansmarknaderna lika usla som de ekonomiska modellerna på att handskas med abrupta skiften.
Men när man tänker kring världsekonomin de kommande åren är det just sådana faktorer som är de väsentliga. Det gäller även om man för en stund lägger världsfreden åt sidan.
Här är ett scenario: Trump gör det han säger att han ska göra och höjer tullarna radikalt, deporterar miljoner invandrare och ökar budgetunderskotten kraftigt.
Det skapar ekonomisk tillväxt. Ett tag. Men stimulanseffekten avtar snabbt, och samtidigt stiger inflationen.
Vi rullar tankeleken fram till 2026. Räntorna är fortfarande höga. Dollarn är, trots att Trump lovat att sänka växelkursen, också stark. Och nu börjar amerikansk ekonomi skaka. Snart sjuder väljarnas missnöje med de högre priserna. Frustrationen även inom Vita huset stiger efter motgångar i handelskriget mot Kina och resten av världen.
Trump presenterar nu en handlingsplan med några av de mer radikala ekonomiska idéer som han har luftat. Kanske vill han lösa underskotten med någon ny kryptovaluta. Eller så tar han makten över centralbanken Federal Reserve för att sänka räntan.
Man når en brytpunkt. Företag och investerare ställs inför något nytt.
Ska USA släppa inflationsmålet? Är landets statsfinanser på väg i diket? Det går att tänka sig ett okontrollerat förlopp som får den brittiska premiärministern Liz Truss plötsliga kris 2022 att framstå som en bagatell.
Det är förstås ren spekulation. Inga sådana här risker speglas i dag i finansmarknadernas muntra förväntningar. Men det inger heller inte någon trygghet.
Läs mer: Valresultat kan påverka räntebesked
Läs mer: Trumps och Musk bolag rusar på börsen
