Hur går det egentligen för svensk ekonomi?
Sådär. När statliga Konjunkturinstitutet (KI) släppte ett stort batteri med prognossiffror på onsdagen bildade det en inte särskilt glädjande bild av återhämtningen i svensk ekonomi.
Den blygsamma uppgången som vi hade i höstas verkar ha kommit av sig. Nu skriver KI upp sin inflationsprognos ordentligt. Arbetslöshetssiffrorna pekar i samma riktning. Tidigare trodde prognosmakarna att styrräntan skulle sänkas till 1,5 procent till sommaren. Beskedet nu: glöm vad vi sa.
Det blir en svag ekonomi med högre inflation, alltså. Härsken mjölk och mögligt bröd i samma måltid – och dyrt är det dessutom. Det luktar svagt av den skräckkombination som ekonomerna kallar stagflation.
Vad beror det på?
Lyckligtvis finns en del förmildrande omständigheter som KI pekar på. Att inflationssiffrorna har blivit högre igen kan delvis spåras till teknikaliteter i statistiken. Och den stigande arbetslösheten beror främst på att fler söker jobb. Inte att hundratusentals blir av med jobbet.
Men bakom bakslaget finns också en dystrare stämning vid köksborden i svenska hushåll. KI tror att stigande matpriser är en viktig förklaring till det. Men kaoset i omvärlden hjälper ju inte heller förtroendet för ekonomin. Det påverkar tyvärr återhämtningen negativt.
Okej, inga ljusglimtar alls då?
Jo, alldeles mörkt är det inte. Om inget oväntat händer finns förutsättningarna för en bättre ekonomisk utveckling efter sommaren, tror i alla fall KI.
Till exempel är det inte så mycket som tyder på att de senaste månadernas högre matpriser är en särskilt stark trend. Tvärtom faktiskt. Kronan har dessutom stigit till de starkaste nivåerna på flera år, vilket kan hjälpa inflationen ner en aning.
I kombinationen med en ny laddning löneökningar öppnar det för en ljusning – igen – lite senare i år.
Läs mer:
Här är varorna som stigit mest – och minst – i pris
Carl Johan von Seth: Räntesänkarfesten är officiellt över
