Med bara dagar kvar till Donald Trumps officiella återkomst har dollarn stigit mot historiska höjder. På måndagsmorgonen snuddade växelkursen vid 11,30 svenska kronor.
Det spelar mindre roll om man mäter mot euro, pund, yuan eller yen. Dollarn gör nu mos av alla andra valutor. Och medan amerikanska turister firar semester till vrakpriser verkar den här prognosen allt säkrare: valutan kommer att orsaka en hel del cirkus när Trump har svurits in igen.
Under precis hela hans livstid har dollarn dominerat världsekonomin. Det har hänt förr att den har varit exceptionellt stark, till exempel i början av 1980-talet och slutet av 1990-talet (se grafiken).
Sådana perioder har hängt ihop med snabb amerikansk tillväxt, högre räntor och extas på USA-börserna. Dagens trend rimmar med historien.
Men en stigande dollar har för- och nackdelar. Det tenderar att väcka starka motstridiga känslor. Ofta även inrikespolitiskt gnissel och internationella spänningar.
I Trumps ekonomiska värld är den amerikanska valutan en paradox. Hans egen attityd är kluven. Trumps vana är att rasa mot andra ”smartare” länder som lyckas hålla sina valutor billiga och fuskar till sig fördelar i den internationella handeln.
När den japanska yenen nådde bottennivåer mot dollarn tidigare i år stämplade Trump det som en ”total katastrof”. Hans nya vicepresident JD Vance, som kallat den starka dollarn för etablissemangets heliga ko, slipar sin slaktkniv.
Men vid andra tillfällen har Donald Trump sagt att han trots allt vill ha en stark dollar. Framför allt tycker han att andra länder måste fortsätta använda dollarn för att göra upp lån, fakturera oljeleveranser och betala varor. Fast det är just den statusen som världsvaluta som gör dollarn så högt värderad.
Samtidigt pekar mycket av Trumps ekonomiska politik – som höga tullar och ofinansierade skattesänkningar – i praktiken mot en ännu starkare amerikansk valuta.
Det är inte så att allt det där är nytt. Impulserna och motsägelserna är i grunden ungefär desamma som under Trumps förra mandatperiod.
Men det globala valutaspelet kan bli mer tillspetsat den här gången. I dag ligger dollarn mycket tydligare på historiska toppnivåer. Och framför allt är spänningen gentemot Kinas ekonomi är starkare.
Sedan Trump vann presidentvalet har dagsnoteringarna på valutamarknaderna styrts av hans olika utspel kring nya tullar. Skarpare hot – starkare dollar.
Kronans värde har smulats ner lite under tiden. Men inte minst har tullhoten satt press på den kinesiska valutan, som hålls i ett kort koppel av landets myndigheter.
Vad som har hänt med Kina sedan Trump senast var president är att landets ekonomi nu rör sig djupare in i en kris. Fastighetsmarknaden har havererat, ungdomsarbetslösheten är hög och landet har deflation.
Ett vanligt recept när ett land befinner sig i den sitsen är att låta valutan falla i värde. Och det behovet blir ännu mer akut om de skarpaste tullhoten mot Kina blir verklighet. Yuanen kommer alltså att behöva försvagas. Vilket är just sådant som får Trump att koka.
Det riskerar att bli en hård strid.
Den svenska kronan då? Det mesta tyder på att svensk konjunktur är på väg att bli bättre. Riksbanken ligger samtidigt steget före i den internationella marschen mot lägre räntor.
Det talar för att vår svaga valuta snart skulle kunna stärkas. Kanske en liten revansch, i skuggan av mörka moln.
