Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vad händer med inflationen?

Både glädjande och oväntat landade inflationstakten på låga tal i december: blott 0,3 procent, enligt Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar av KPI.

Samtidigt visar KPIF – Riksbankens målindex som svarvar bort effekterna av räntesvängningar – att inflationstakten sjönk från 2,3 till 2,1 procent. Alltså bara ett litet avrundningsfel från 2-procentmålet.

Även det viktiga måttet på kärninflationen sjönk i december, helt på tvären mot vad Riksbanken hade i sina prognoser.

Vad betyder det?

Redan i november föll inflationen i Sverige. Det gick snabbare än vad Riksbanken och andra prognosmakare hade väntat sig.

Men då fanns starka misstankar kring att tillfälliga Black Friday-effekter spökade i siffrorna. Så var det alltså inte. I stället fick vi ett entydigt och överraskande inflationsras som avslutning på året.

Under 2025 fick svenska hushåll, på totalen, relativt höga inkomstökningar och i stort sett normal inflation.

Innebär det att Riksbanken kan sänka räntan ännu mer?

Nej, inte än i alla fall.

Riksbankschefen Erik Thedéen och hans kollegor har ankrat sig hårt vid dagens styrränta på 1,75 procent. Utan ytterligare stora överraskningar lär de vänta och se hur återhämtningen i svensk ekonomi faller ut under vintern och våren.

Men Riksbanken har också ett växande lyxproblem på halsen.

Alla bedömare räknar med ovanligt låg inflation under 2026, mycket på grund av att matmomsen sänks i april. Både KPI- och KPIF-inflationen hamnar i Riksbankens senaste prognoser tillfälligt under 1 procent för helåret. Och det var alltså innan veckans oväntat låga tal.

Huvudvärken blir att förklara varför räntan inte sänks mer när inflationen snart kanske pekar mot nollstrecket.

Läs mer:

Maten som har blivit dyrare – och billigare

Carl Johan von Seth: Riksbanken står still – men regeringen höjer räntan

Share.
Exit mobile version