Den amerikanska ekonomin håller på att kylas ner och inflationen faller mot 2-procentsmålet. Dags att sänka styrräntan.
Vilket var precis vad den amerikanska centralbanken Federal Reserve gjorde på onsdagen. Från intervallet 5,25-5,5 procent – den högsta nivån på 23 år – sätts räntan nu ner med en halv procentenhet. Ett väntat men av flera skäl djärvt steg.
Jämför bara med svenska Riksbanken, vars chef Erik Thedéen blåste i gång sitt räntesänkarrace med en kvarts procentenhet i maj. Euroländernas Christine Lagarde gjorde honom sällskap en månad senare. Fed-chefen Jerome Powell kom ur startblocken först nu men är redan ikapp båda sina motsvarigheter på andra sidan Atlanten med den amerikanska dubbelsänkningen.
”Gradvis” blivit nyckelordet i Riksbankens strategi. Inga yviga rörelser. En sak i taget. Men argumenten för räntesänkningar är fortfarande mycket starkare i Sverige än i USA. Den amerikanska inflationen ligger ännu en aning över målet. Arbetslösheten har bara stigit lite över de senaste årens historiskt låga nivåer.
Fed blickar ändå framåt, anar en skugga runt hörnet och vill undvika den onödiga lågkonjunktur som hotar USA:s ekonomi.
En viss kontrast mot Sverige, där målindexet för inflationen senast noterades på 1,3 procent och arbetslösheten är 8,4 procent. Lågkonjunkturen är redan här, och den betraktas som ett öde att tålmodigt acceptera.
Feds räntebeslut påverkar hela världen, genom börser, räntemarknader och valutahandeln. Men om den gör avtryck hos Riksbanken borde det ge lite eld i baken. Mer fart i räntesänkningarna.
De mest laddade konsekvenserna lär samtidigt bli politiska.
Det råder bred enighet om att en avspänning i USA:s strama räntepolitik är rätt beslut just nu. Men en person har invändningar: ”De vet att de inte borde göra det” (alltså sänka räntan före presidentvalet), sa Donald Trump tidigare i somras.
Samtidigt försökte han sätta press på Jerome Powell och hotade att ge Fed-chefen sparken ifall centralbanken inte gör som han vill.
Att sänkningen nu blir en offensiv halv procentenhet kommer att förvandla Powell till nästa måltavla i Trumps kampanj. Att det var Trump själv som en gång nominerade Powell lär inte hindra anklagelsen: att centralbanken dopar ekonomin för att hjälpa Kamala Harris.
