Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Tre mikrochipnördar går in på en diner i San Jose. Året är 1993. Jensen Huang och hans bekanta ska prata om en vision de har, kring datorspel med 3D-grafik.

De ska starta eget.

I dag är Nvidia världshistoriens högst värderade bolag, det första att snudda vid ett börsvärde på 5 000 miljarder dollar.

Alltså 5 000 000 000 000 dollar.

Nvidias grafikprocessorer har visat sig ha perfekt passform för de nya AI-maskinerna. Företaget har förvandlats till solen kring vilken hela det globala AI-systemet kretsar.

De senaste åren har aktien stigit med över 1 000 procent. Nvidias försäljning av AI-chip har ökat i astronomisk fart och ligger nu i en årstakt på över 200 miljarder dollar, enligt onsdagens kvartalsrapport.

Försäljningssiffrorna motsvarar hela ekonomin i en normal amerikansk delstat, typ Kansas.

Är allt detta en bubbla? Fler och fler tror det.

Vi börjar med några råa grundodds i frågan.

Av människans alla stora innovationer under de senaste 200 åren har tre av fyra en sak gemensamt. De har genererat någon form av bubbla.

Finansiell eufori – sedan skoningslös krasch.

Historiens mönster antyder alltså att det med övervägande sannolikhet kommer att uppstå en bubbla även kring AI. Frågan är när, snarare än om.

Men även om det är enkelt att hitta paralleller till exempelvis dotcom-bubblan kring millennieskiftet finns det många bedömare som tycker sig se betydande skillnader. Att det är annorlunda den här gången.

Till exempel: Nvidias börsuppgång är visserligen astronomisk, men den understöds ju av verklig försäljning och dessutom svindlande lönsamhet.

Så såg det inte ut under it-manin på 1990-talet. Då kunde rena förhoppningsbolag, med storslagna drömmar men minimal försäljning och obefintliga vinster värderas till hysteriska belopp.

Dessutom: Den nya AI-ekonomin understöds ju till stor del av några av historiens mest framgångsrika och lönsamma företag. Microsoft, Google, Facebook, Amazon.

Några av de bolagen fortsätter nu att plöja ner helt vansinniga summor i nya AI-datacenter med Nvidias mikrochip.

Men, invänder exempelvis investmentbanken Goldman Sachs analytiker, det är helt i sin ordning! Massiva teknikskiften kräver massiva investeringar. Om generativ AI är jämförbart med tidigare tekniska systemskiften har vi bara sett början (se grafiken).

Det argumentet skulle kännas lugnande om det inte vore för att de paralleller som Goldman Sachs lyfter fram förknippas med den värsta (1929) och näst värsta (2000) börskraschen i historien.

I veckan avfärdade Nvidias vd Jensen Huang den stigande oron för en AI-bubbla. Men han, som sitter i toppen av AI-pyramiden, är fel person att fråga.

Att AI-hajpen drivs av ett antal extremt lönsamma företag kan skapa en form av falsk trygghet.

Knäckfrågan gäller om dagens generativa AI kommer att leva upp till sitt löfte. Är de produkter som byggs av bolag längre ner i pyramiden, som OpenAI och Anthropic, kommersiellt bärkraftiga?

Kort sagt: Levererar de ett värde till företag och konsumenter som går att mäta mot Henry Fords moderna industri, eller den tidigare datoråldern? Det är där ribban ligger.

Svaret kompliceras av att insynen i de nya bolagen är så begränsad. Och inom de etablerade techjättarna dränks AI-satsningarna av gamla intäktsströmmar.

Det gör det omöjligt att urskilja hur de verkliga AI-affärerna egentligen går. Vilken framtid de har förblir dunkelt. Och även om den visar sig ljus är risken för en bubbla överhängande.

Läs mer:

Open AI, Nvidia och Meta – så hänger AI-bolagen ihop

AI kan rädda klimatet – om techjättarna regleras

Han byggde eget AI-system – för att hitta felplacerade spikar

Share.
Exit mobile version