Northvolt är ett unikt europeiskt företagsprojekt i svindlande skala och med hisnande internationella ambitioner.
Det har gått fort.
Alldeles för fort, visar det sig nu.
För att inte alls länge sedan var Northvolt fortfarande inne i en manisk expansionsfas, med nystartade projekt i sju länder och växande planer för flaggskeppet i Skellefteå.
Idén var att kapaciteten i ”Northvolt Ett” skulle byggas ut från 16 gigawattimmar till upp till 60 gigawattimmar. Dessutom skulle det kompletteras med en stor återvinningsfabrik. Bara denna del av företagets expansion lockade rekordfinansiering, klar så sent som vid årsskiftet.
Men parallellt med att Northvolts planer har blivit allt djärvare har också mål efter mål i den befintliga produktionen missats. Utlovade leveranser har uteblivit. Tillverkningen av katodmaterial – en stor del av batterierna – har havererat. Nu lägger företaget den delen av fabriken i malpåse.
Och även om vd Peter Carlsson talar om nya produktionsrekord handlar det fortfarande om små bråkdelar av den ursprungliga kapaciteten på 16 gigawattimmar.
På måndagen varslade bolaget 1 600 anställda i Sverige. Hela fabriksutbyggnaden i Västerbotten läggs på is. 1 000 blir av med jobbet i Skellefteå.
Inom loppet av några månader har Northvolt alltså slagit om från en historisk industriell offensiv till en kamp för överlevnad. I dag handlar det om att stoppa blödningen. I praktiken: bromsa de miljardförluster som företaget dras med varje månad.
Neddragningarna och omorganiseringen är logiska steg i företagets kris. Samtidigt kommer det ta tid att omsätta i verkliga besparingar. Utomstående tvingas tyvärr till gissningar, men pengarna i Northvolts kassa lär inte räcka särskilt länge till. Någon ny finansiering är inte offentlig.
Flera stora följdfrågor är också obesvarade.
Den stora: Hur kom det sig egentligen att Northvolts ledning fortsatte att lägga allt sitt krut på storslagen tillväxt när de visste att fröet i hela verksamheten – fabriken i Skellefteå – inte grodde som det skulle? Kvalitetsbrister, arbetsplatsolyckor och haltande produktion var varningssignaler som inte verkar ha trängt igenom.
Nu tvingas företaget till ett våldsamt och kostsamt strategibyte för att fokusera allt på de problemen. Sker det i tid?
Läs mer: Regeringen borde ha en plan
