Carry trade
Måndagen den 5 augusti nådde sommarens globala börstumult historiska nivåer. Men varför var det just Japan, där Tokyobörsen rasade med över 12 procent, som drabbades värst?
Många har pekat på begreppet carry trade. Så här går det till: Placerare lånar pengar i ett land med låga räntor, växlar pengarna mot ett annat lands valuta, investerar dem där till högre ränta och hämtar hem en vinst. Japan, med superlåga räntor sedan urminnes tider, har varit en omåttligt populär startpunkt för detta trick. Lånade yen har växlats mot exempelvis mexikanska pesos eller dollar från Australien eller USA.
Strategin är – precis som många andra – bombsäker om allt bara går som det ska. Men carry-handel är sårbar. Dels för skiften i ränteläget, dels för rörelser i växelkursen.
Om räntorna förändras och yenen oväntat stärks kan strategin vändas till ett fatalt förlustmaskineri. Investerare riskerar att nå en punkt då de snabbt måste avsluta sina upplägg, sälja ut sina värdepapper i exempelvis Mexiko och växla tillbaka pengarna till yen för att återbetala lånen. När många gör samma sak blir förloppet dessutom självförstärkande och kaotiskt.
Carry trade kan, som banken SEB:s analytiker har påpekat, också vara förklaringen till att kronan har stärkts under finansoron. Den svenska valutan förekommer nämligen även den som lånevaluta i dessa växelkursmanövrar. Med den stigande osäkerheten har investerare avslutat sina strategier och köpt tillbaka lånade kronor som de tidigare har sålt, vilket har gett valutan ett lyft.
VIX
Det som ibland kallas skräckindexet, VIX, är ett mått som stiger när finansmarknaderna väntar sig stora kursrörelser på de amerikanska börserna. V:et i förkortningen står för volatilitet. Det är ett slags kaostermometer.
På måndagen den 5 augusti skenade VIX till nivåer som bara har setts två gånger de senaste decennierna: under finanskrisen 2007–2008 och under pandemins utbrott.
Varför har det betydelse?
Jo, flera bedömare som bland annat citeras i Financial Times hävdar att roten till allt tumult är ett slags instabilitetschock på de amerikanska marknaderna. Plötsliga kursrörelser har förstärk oron och utlöst det massiva avvecklandet av den japanska carry-handeln.
Starkare volatilitet och högre VIX kan i sig självt påverka marknaderna genom flera kanaler. En faktor är att placerare, med hjälp av minst sagt exotiska investeringsstrategier, har spekulerat aggressivt i VIX-kursen det senaste året. Nyhetstjänsten Bloomberg beskriver en kedja av placeringar som har länkats samman och brutits, även det på ett sätt som fungerar självförstärkande i kursrasen.
Sahms regel
Storskaliga spekulationer i VIX och olika valutor verkar alltså ha rasat ihop och skapat oreda genom en snöbollseffekt. Men vad var det som fick det hela i rullning?
Sahms regel säger att USA:s ekonomi går in i en recession, en period med krympande ekonomi, om arbetslösheten i landet stiger på ett givet sätt (överkurs: ifall tre månaders glidande medelvärde av arbetslösheten överstiger det föregående årets lägsta nivå med 0,5 procentenheter).
Den tumregeln har träffat rätt under varje amerikansk recession sedan 1953. Två gånger har den utlöst en lite för tidig varningssignal, men aldrig ett rent falsklarm.
Fredagen den 2 augusti, den stora börsorons inledande dag, triggades Sahms regel av ny amerikansk arbetslöshetsstatistik. Vilket har utlöst ett skifte i synen på den amerikanska ekonomins framtid.
Även om man inte med 100 procents vidskeplighet tror på just detta omen – och det gör inte ens regelns upphovsmakare Claudia Sahm – finns det nya negativa signaler i USA. Det påverkar investerare över hela världen på ett kännbart sätt. Därför sitter de nu på spänn, i väntan på mer information. Och fel sort kan lätt utlösa ny dramatik.
Läs mer: Efter börsraset – chefsekonom ser risk för djupare lågkonjunktur
Läs mer: Experter: Så bör man agera som småsparare i börsraset
