Vad har hänt?
Precis som väntat sänker nu Riksbanken styrräntan från 3,75 till 3,5 procent. Det blir den andra räntesänkningen i år, från räntetoppen på 4 procent tidigare i våras.
Vad som inte var lika givet var att Riksbanken samtidigt skickade signalen att den återigen är beredd att öka takten i räntesänkningarna fram till årsskiftet. Det innebär att styrräntan kan sänkas ända ner till 2,75 procent framåt jul.
Varför sänkte Riksbanken inte räntan mer på en gång?
En rad omständigheter som Riksbanken själv pekar på talar för att räntan behöver sänkas snabbt: svensk ekonomi fortsätter att gå svagt, arbetsmarknaden försämras, inflationen faller – till och med under 2-procentsmålet.
Dessutom dämpas nu konjunkturen i omvärlden. Inte minst håller dragoxen USA på att tappa glöden. Det har fått de internationella räntorna att falla under sommaren.
När inflationen skenade drogs styrräntan snabbt åt som en styv korsett runt svensk ekonomi. Som mest höjde Riksbanken räntan med en hel procentenhet i ett enda ryck. Nu vågar man bara lätta på trycket i små hack. Riksbankschefen Erik Thedéen har gjort ordet ”gradvis” till sitt mellannamn. Strategin är att släppa lite på snöret, avvakta effekterna och snegla på omgivningen innan man fortsätter med nästa lättnad.
Osäkerheten handlar till exempel om att Riksbanken inte vill springa för långt före de andra centralbankerna. Om den svenska styrräntan sänks snabbare kan kronan försvagas, vilket riskerar nya ryck i inflationen. Men inte minst är Riksbanken otrygg med den allmänna ekonomiska utvecklingen i världen. Thedéen och hans kollegor är dessutom fortfarande inte säkra på att de senaste årens inflationsbeteenden har försvunnit permanent.
Okej, hur mycket kan man räkna med att räntan ska sänkas då?
Många bedömare tror att styrräntan kommer att halveras från toppnivån på 4 procent till runt 2 procent till nästa höst. Förväntningarna på finansmarknaderna är faktiskt att styrräntan ska sjunka till 1,8 procent under 2025.
Hoten mot en halverad styrränta består i de osäkerheter som Riksbanken pekar på: krig som rasar i vår närhet, en opålitlig ekonomisk utveckling och inflationsrisker som dröjer kvar inte minst nere på kontinenten.
Dessutom finns det en extra ovisshet för de vanliga låntagarna. Nu betalar de flesta runt 4,5 procent i ränta på ett rörligt bolån. Om styrräntan faktiskt sänks till 1,8 procent och bankerna håller ungefär samma marginaler som i dag kan boräntan sjunka till under 2,5 procent. Men det är tyvärr inte säkert att bankerna följer med och sänker sina räntor proportionellt med Riksbanken. Räntebotten kan bli högre.
