2020-talet har så här långt varit en serie stora olyckor i världen som alla har skakat den lilla svenska ekonomin.
Ta i trä, men nu ser dammet ut att lägga sig.
Inflationen har precis sjunkit under 2 procent. Räntorna är på väg ner och världsekonomin befinner sig för tillfället – även om det rasar flera brutala krig nära oss – i ett relativt harmoniskt läge.
Hur har då Sveriges ekonomi klarat de senaste fyra åren av chocker och kriser? Och hur väl står vi rustade nu?
1. Pandemin: Statsfinanserna klarade påfrestningen
Det globala ekonomiska maskineriet drabbades av ett totalt nödstopp under våren 2020. Följden blev omedelbart kaos i de finansiella systemen, på arbetsmarknaden och inom världshandeln.
Men några av de djupaste avtrycken efter den här perioden märks nu i många länders statsfinanser. Pandemin möttes med en aggressiv krispolitik. Den finansierades med stora budgetunderskott, som har fortsatt. I Sverige blev det hela däremot bara en krusning på ytan. Ekonomin klarade pandemin bra och att krisutgifterna aldrig sprang iväg.
2. Kriget och energikrisen: Svensk elproduktion dämpade slaget
Redan under 2021 började leveranserna av rysk fossilgas till Europa att minska. Priserna steg. Det blev en föraning om vad som skedde i februari året därpå.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick bland annat följden att Sverige övergav 200 år av alliansfrihet och blev medlem i Nato.
Men inom energiförsörjningen erbjöd den svenska modellen – byggd på minimal import av fossilgas och stor oberoende elproduktion – ett starkt ekonomiskt skydd. Sverige har inte varit isolerat från prischockerna, men krisen blev mycket lindrigare än i exempelvis Tyskland.
3. Kostnadskrisen: Hårt fall för löntagarna
När kostnaderna för olja, gas och många jordbruksvaror steg mot skyarna drog det snart med alla priser. Ingen kom undan den globala inflationschocken. Vintermånaderna 2022–2023 steg inflationen till 12 procent i Sverige.
Den stora kostnadskrisen har slagit hårt mot ekonomin. Lönerna har ökat mindre än i många andra länder och vi har fått det brantaste fallet i reallöner åtminstone sedan 1960-talet.
4. Räntechocken: Exporten blev Sveriges livlina
Svenska företag och hushåll har relativt stora skulder och dessutom korta räntebindningstider. När Riksbanken hösten 2023 höjde styrräntan till 4 procent slog det därför med minimal fördröjning mot ekonomin. Chocken har blivit starkare än i de flesta andra länder.
Resultatet är i dag ett kluvet land. Den inhemska svenska ekonomin inne i ett stilla mörker. Samtidigt fortsätter exportföretagen att blomstra. Det gäller inte bara industrin utan även andra branscher. Vår tjänsteexport har i princip fördubblats sedan 2019.
Utsikterna framåt då?
Precis som många andra räknar regeringens prognosmakare med en vändpunkt kring årsskiftet. En faktor är att statsfinanserna nu tillåter en mer offensiv finanspolitik. I klartext: skattesänkningar, ovanpå efterlängtade räntesänkningar.
Även om den lindringen är ojämnt fördelad blir det en injektion som kan hjälpa fram en konjunkturuppgång.
Samtidigt är de långsiktiga konsekvenserna av krisåren mer osäkra.
Vi har haft häftiga kast i politikens prioriteringar. Försvaret och brottsbekämpningen har fått hisnande anslagshöjningar. På många andra områden har resurserna samtidigt urholkats snabbt av kostnadskrisen. Det gäller i hög grad sådant som forskning, utbildning och infrastruktur.
Och ”större åtgärder för att påverka ekonomins struktur till det bättre lyser med sin frånvaro”, skrev till exempel Finanspolitiska rådet om regeringens politik i våras.
Det finns en stor underhållsskuld i svensk ekonomi. Även viss brist på ny växtkraft. Det problemet har förvärrats de senaste åren. Sverige har pallat trycket från kriserna och kan klara en skaplig återhämtning. Hur vår ekonomi ska gå vidare i det längre perspektivet är inte lika tydlig.
