På tisdag höjer USA tullarna kraftigt mot Kina och grannländerna Kanada och Mexiko. Det borde inte förvåna någon. Men företag och investerare i världen bearbetar nu helgens besked från Vita huset med viss häpnad.
Börserna pekar ner. Valutamarknaderna skakar. Räntorna rör på sig. Hur hänger allt ihop?
Tullar upp – börserna ner
Tullar är kort och gott avgifter som företag betalar för att importera varor. Ju högre avgifter, desto svårare att göra vinst, och mindre vinster betyder sjunkande aktievärden. Det är den rakaste förklaringen till de i huvudsak negativa börsreaktioner som har setts efter presidentens beslut.
Ett av skälen till att även Stockholmsbörsen gick ned på måndagen är att många svenska företag är djupt intrasslade i det nordamerikanska industrimaskineriet.
Ta ett bolag som Autoliv, tillverkare av krockkuddar och bälten till fordonsindustrin.
Autoliv väver nylonväv i Kanada, som sedan kan skickas på sömnad i Mexiko, därefter vidare till USA för montering och sedan kanske tillbaka till en fabrik i Mexiko där en färdig krockkudde sätts in i en bil – som till sist säljs i USA. Det är inte bra för affärerna att tvingas betala 25 procent tull i varje steg.
Dessutom väntas ett handelskrig få en allmänt bromsande effekt i ekonomin. Flera amerikanska finanshus räknar med att helgens tullpaket kan minska USA:s tillväxt med en knapp procentenhet i år. Effekten i Kanada och Mexiko lär bli större. Dessutom hotar Trump med tullar även direkt mot EU, vilket förstärker de negativa börsreaktionerna.
Tullar upp – dollarn upp
Företagen har i princip två sätt att hantera höjda tullar. De kan svälja de ökade kostnaderna själva, eller skicka dem vidare till konsumenten. I verkligheten brukar det bli en kombination av de två, med resultatet konsumentpriserna stiger.
När Trump höjde tullarna på tvättmaskiner 2018 ökade priset på en genomsnittlig tvättmaskin med 86 dollar. Faktiskt lite mer än själva tullavgiften.
Tullar kan med andra ord ge inflation. Högre inflation betyder i sin tur att centralbanken Federal Reserve kan tvingas höja styrränta, vilket skapar en finansiell sugkraft i amerikansk ekonomi som stärker dollarn.
Det är en av flera förklaringar till att tullbeskedet nu har gjort dollarn dyrare. Tidigt på måndagen kostade en dollar 11,30 kronor – upp från runt 11 kronor i slutet av förra veckan.
Tullar upp – räntorna vart då?
Högre tullar i USA skapar alltså inflationsrisker som kan leda till högre räntor i USA. I omvärlden är effekterna däremot osäkra.
Just nu drabbas Sverige av en direkt smittoeffekt när dollarn stiger. En dyrare dollar gör att importerade varor, särskilt olja och andra råvaror som prissätts i dollar, också blir dyrare. Vi importerar alltså lite inflation.
Men de sammantagna effekterna är trassliga. Riksbanken har påpekat att amerikanska tullar kan ge både lägre och högre inflation i Sverige.
Så länge Europa hålls utanför handelskriget påverkar det framför allt börserna, investeringslusten och konjunkturen negativt. Sämre konjunktur ger lägre inflation – och potentiellt lägre räntor. Om EU däremot utsätts för ett tullangrepp och svarar med egna tullar får även vi högre konsumentpriser, som Riksbanken tvingas väga in i sina räntebeslut. Men där är vi inte än. Och framtiden är högst osäker.
Läs mer:
Kina hoppas på att kunna förhandla bort Trump-tullar
Carl Johan von Seth: Markerar starten på en ny och osäker tid för världsekonomin