Hade vi inte vapenvila i handelskriget?
Jo, nyss hade vi det. Donald Trumps senaste besked – det var den 9 april – var att de höga tullarna mot bland annat EU skulle pausas i 90 dagar. I väntan på förhandlingar halverades nivån från 20 till 10 procent.
Men efter halva tidsfristen gäller plötsligt nya bud. ”EU har varit väldigt svårt att handskas med”, skrev Trump på sina sociala medier på fredagen. Därför ska USA införa 50 procent tull på all import från EU den 1 juni.
Vapenvilan är alltså bruten. Världens börser togs på sängen och aktieindexen på båda sidor föll brett efter utspelet.
Okej, vad betyder 50 procent tullar?
USA och EU är varandras absolut viktigaste hållpunkter i världen. Handeln, investeringarna och beroendet över Atlanten saknar egentligen motstycke i den globala ekonomin, Kina inräknat.
50 procent tull på USA:s import från EU vore en katastrof för den länken. Förlusterna skulle inte bara bäras av europeiska företag med stor försäljning i USA. För amerikansk industri är europeiska företag också leverantörer av utrustning och avgörande komponenter.
EU kan, precis som Kina har gjort, dessutom införa egna motåtgärder. Men om EU svarar med tullar på importen från USA slår det också tillbaka på europeisk ekonomi, till exempel i form av högre konsumentpriser.
För svensk ekonomi i stort handlar det om en viktig men inte direkt livsavgörande marknad. Knappt 3 procent av Sveriges hela ekonomi bygger på direkt export till USA.
Men ska man verkligen ta det här utspelet på allvar?
Det är den stora frågan.
Efter ett par månader av fullfjädrat kaos i amerikansk handelspolitik drog många slutsatsen att det hela nu hade lugnat sig. Donald Trump testade att lägga handen på spisplattan. Det gjorde ont. Även mot Kina har konfliktnivån skruvats ner ordentligt, utan att Kina egentligen har bjudit USA på något omvälvande.
Hittills har EU inte ställt upp på Trumps tullcirkus på samma sätt som till exempel Storbritannien. Det finns flera förklaringar till det. En är att EU styrs hårdare av regler och formella beslut bland de 27 medlemsländerna. En annan är förmodligen att EU inte har upplevt sig som så pressat. Förhandlingarna med USA har matats in i det väloljade men långsamt arbetande Brysselmaskineriet.
Nu sätts den strategin på prov. Men Trumps egen taktik har samtidigt dragit på sig stora problem, inte minst med trovärdigheten. Inte ens 90-dagarspausen var på allvar.
Att rikta galna hot till höger och vänster och ständigt ändra sig har hittills gjort mer skada i USA än i omvärlden.