Den 5 november väljer amerikanerna mellan två helt olika presidentkandidater med sinsemellan vitt skilda planer för USA:s ekonomi.
Pratar vi om bolagsskatter, barnbidrag, budgetbalans? Till en mindre del. Den skarpa kontrasten mellan kandidaterna uppstår i stället när man försöker pussla ihop Trumps bredare program.
Kalla det ”America first” – del två. Här finns den politik som kan påverka oss i omvärlden allra mest, även ekonomiskt.
Grundkonceptet känns igen från Trumps första mandatperiod. Temat är återigen isolationistiskt och härsklystet. Skillnaden den här gången är att målen är mer offensiva och att planerna har hunnit bli mer utmejslade.
Vi tar två av de ekonomiskt mest betydelsefulla delarna i tur och ordning.
Den första är en gammal punkt på Trumps dagordning och den handlar om att höja tullarna kraftigt. Den här gången ska det ske på ett bräde, utan ursäkter eller undantag, med 60 procent på Kinaimporten och 10–20 procent på resten (den exakta nivån varierar).
”De stjäl vårt land”, säger Trump.
Men det finns inte en enda trovärdig kalkyl som visar något annat än att den typen av handelspolitik skulle stå USA dyrt.
Det är känt sedan tidigare att höga tullar drabbar låginkomsttagare extra hårt. Följdeffekter i form av av högre inflation och lägre sysselsättning skulle spridas vida omkring, även i Europa och Sverige. Och avtrycket blir ännu större ifall tulloffensiven utlöser en spiral av motåtgärder från omvärlden.
Den andra faktorn som är värd att nämna är en ny punkt på Trumps ekonomiska dagordning. Den handlar om att koppla greppet om USA:s i dag oberoende centralbank Federal Reserve.
Presidenten borde, säger Trump, vara med och bestämma över räntan.
Inom hans krets finns personer som skissar konkret på hur det skulle gå till. Men exakt vad som skulle hända med räntepolitiken om Trump vinner valet är omöjligt att veta. Att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna är inte lättare.
Men forskare på den ansedda tankesmedjan Peterson Institute for International Economics har alldeles nyligen gjort ett försök, med stöd i relativt färska studier kring centralbankspolitik.
Om man ska tro deras resultat är den här delen av Trumps program en potentiell ekonomiskt bomb. Och paradoxalt nog skulle den indirekt kunna gynna Europa.
Det mest sannolika ifall USA:s nästa president angriper Federal Reserves oberoende och tvingar ner styrräntan är att det ger en kort sockerchock i amerikansk ekonomi. Men den lär snabbt åtföljas av stigande inflation och stukat förtroende för inflationsmålet.
Siffrorna från Peterson Institute tyder på att det också får vidare konsekvenser i världsekonomin. USA löper risken att klassas som halvt bananrepublik på finansmarknaderna. Och det kan i sin tur styra om kapitalflöden till bland annat Europa, som skulle dra nytta av mer investeringar, snabbare ekonomisk tillväxt, fler jobb och på sikt lägre räntor.
I Europa bävar många regeringar för vad en Trumpseger skulle betyda för säkerhetspolitik och frihandel i vår region. Men i ekonomin kanske det finns ett litet, litet tröstpris.
Läs också: Amerikanerna börjar tappa tålamodet med dricksen
