Diktsamling
Caroline Ringskog Ferrada-Noli
”Den förlorade sonen”
Albert Bonniers Förlag, 124 sidor.
Den första dikten i debutdiktsamlingen ”Den förlorade sonen” börjar i en alldaglig scen på Liljeholmstorget. Diktjaget ser en berusad, rödsprängd man trycka ner ett för stort barn i barnvagnen medan en full fru i uggs går efter. Det är mitt i vintern, diktjaget är bakfull och ”känner att jag måste till psyket”. I den hastiga scenen får hon syn på sig själv, oförmågan att finnas till för de barn som ”behöver ordet mamma att lägga över sig med löftet om värme”. En outhärdlig bild, som triggar en hastigt accelererande nedåtgående känslospiral: ”Jag känner att jag vill dö. Jag håller på att dö. Här inne på Coop. I rulltrappan tänker jag på om förskolan gjort en orosanmälan.”
Strax därefter introduceras läsaren för ett missfall i sjätte månaden. Svullen mage, ett hårt kranium som måste tryckas ut ur underlivet. I lakoniskt torr ton, stundtals med ett slags deadpan-humor, beskrivs förloppet: ”De gräver ner foster utanför SÖS/Haha/Jag ligger i gynstolen och föder ut en död apa”, ”Jag bad sköterskorna föra det till återvinningen. Släng den i papperskorgen!”
En födelse blir till en dödsritual, och i depressionen som följer efter att morfinet lagt sig tycks till och med diktraderna uppgivna inför sin förmåga att säga någonting meningsfullt. Ett slags poetisk depressivitet, speglad i lealösa rim och avslagna liknelser: ”Och knarket föll/Och lyckan sjönk/Och snön föll utanför i stora flak/Som laxens silverfjäll/Snön föll som miljonprogrammets mjäll”.
Ur livmodern flyter alla möjliga färger: grönt, gult, svart, samtidigt som diktjaget kontemplerar självmord. Likt så många suicidala litterära förmödrar innan henne lämnar hon sin familj med två döttrar, checkar in på ett hotell med en kokvrå, packar stesolid ”i en liten ask för örhängen.” Varje dikt är som en liten scen, och i många ligger diktjaget raklång: på en strand med tistlar, på en träbänk vid Karlaplans fontän, eller gråter på Seven Eleven Valhallavägen. Men här finns också hämtningar och lämningar på dagis, nattningar, familjelivets ritualer medan den existentiella dyn djupnar.
Förlusten river upp tidigare missfall och aborter, och sorgen efter en bror som dött för länge sedan. Om dikttitelns bibliska parabel om den förlorade sonen – från Lukasevangeliet – lovar ovillkorlig barmhärtighet och nåd, finns här varken helighet eller transcendens. Själväcklet och självhatet förföljer diktraderna, som blasfemiskt beskriver kvinnokroppen, den som är ”till brädden full av piss” och märkt av rosa snitt och ärr från tidigare förlossningar, och den dysforiska relationen till moderskapet.
Caroline Ringskog Ferrada-Nolis språk är luftigt, rastlöst, relativt konventionellt i sin prosanära och stundtals lösa form – som ibland lider av formlöshet, eller en för stark tilltro till att ett slags slängigt och ibland poserande bloggosfär-lingo ensamt ska ge diktens språk stuns och oväntad kraft. Medan jag tänker att en del av bilderna och scenerna hade kunnat utvecklas och fördjupas, kläs fram i mer okonventionellt, obändiga former, sugs jag också in av diktens distinkta blick på staden och jaget, och dess förmåga att fånga en anda.
Tematiskt rör sig tankarna till någon som Anne Sexton, där det avförtrollade livet med make, älskare, döda barn och ångestdämpande är huvudingredienser i en särskild tradition av så kallad bekännelsediktning – men också kärleken till döttrarna som livslinan och ljuset i den suicidala tillvaron. I Stockholm flimrar outsiders förbi: knarkare under en bro, pedofiler i skogen och på tunnelbanan, dessa figurer som stryker runt lika skugglika som diktjaget, lika skugglika som de döda barnen och brodern.
Den lösa formen räddas av det utvecklingsförlopp som ändå sträcker sig som en båge genom diktsamlingen, förankrar imponerande läsningens scener och stämningar i en kronologi, rörelsen från missfall till depression till skilsmässa medan vinter övergår i vår, och där epilogens öppning slutligen landar i ett slags ljusning och nåd.
Läs fler texter av Viola Bao och fler recensioner av aktuella böcker.
